Uttåg '11 / Dag 8 del två / Underlandet, glass och himla fin pasta
Vi gick vidare till Villa Borghese, och chillade i gräset. Vi bestämde att italienarna måste komma till oss nästa år!
Sen blev det den efterlängtade italienska glassen. Åh, vad gott det var. De klagade dock på att vi inte kunde äta glass på rätt sätt. :(
Vissa började bli lite trötta i fötterna (vi hade gått i åtta timmar eller något sådant) men andra skuttade fram!
I Italien är pizzorna fyrkantiga och familjen Gebert blir familjen Geberti!
Vi kom till en plats med himla mycket apelsiner och fin utsikt. Där ser ni Peterskyrkan!
Där hängde vi en stund!
(min kamera vägrade både exponera och fokusera, så jag har fräckt norpat den här bilden från vårt album! Tror det är Ulrikas. Hej!)
En bit därifrån finns en stor mur, och i muren finns en dörr. Därinne finns det en superfin trädgård som är stängd för allmänheten eller så. Men tittar man in genom nyckelhålet ser man en lång gång av valv i gröna häckar och i slutet ser man Peterskyrkan. Som Alice i Underlandet, fast i verkligheten.
Där hade vi lekpaus. Prinsessan och draken, ni vet som pepparkakskull fast man måste leka prinsessa eller drake när man springer. David instruerade!
Det var fest!
Johanna hittade en bil som var som gjord för henne!
David tog min kamera och tog 150 bilder på en kvart, haha. Himla mystiska, många av dem, men fina ändå!
Anton hittade också en schysst kärra!
Vi spanade maffiagubbar och maffiabilar också, mycket spännande!
Till slut kom vi fram till stället där vi skulle äta middag!
Blandade känslor!
Fast alla var glada för mat! Italiensk pasta, tjoho! Och Coca Cola, såklart.
Sen vandrade vi vidare och tog oss en titt på Pantheon! På vägen lärde jag bland annat en italienska att räkna på svenska! Hon var himla duktig! Pojkarna lärde sig svära på italienska också. Och de obligatoriska bravissimo och bellissima!
Piazza Navona, tror jag! Där fanns det en fontän och ett hus, och vardera var gjorda av två konstnärer/arkitekter som hatade varandra. Så han som gjort fontänen hade gjort så att figurerna i den såg ut som att de var rädda att huset skulle trilla över dem. Fint!
Sen vandrade vi till Vatikanen! På vägen dansade vi, och sjöng lite Laurentia såklart!
Väl där undersökte vi de namn vindarna hade, som står på marken i de olika riktningarna. Vi stod även på en punkt där alla pelare i det som går runt var helt i linje, så det bara såg ut som att det var en rad. Och så lekte vi spaghettileken, haha. Ni vet, alla står i ring, blundar, sträcker fram händerna och tar tag i två varpå man ska reda ut trasslet? Fint! Jag hamnade i en alldeles egen liten cirkel på typ fem personer!
Sen åkte vi hela vägen hem igen, där vi sa hejdå till italienarna. Det var sista gången vi träffade dem, himla sorgligt. Där körde vi också ropet och hade världens kramkalas!
Har aldrig haft såna skavsår som jag hade efter den här dagen, men fint var det ändå!
Tack så mycket du! Ja gör det! Hittar du ett lejon får du hojta till sen! (sjölejon är fusk)