Kort svar:
Det är tre lemurer som gillar att pyssla, och därför har en pysselklubb.

Milslångt svar/storytime:
Det har blivit en så självklar del av mitt liv att jag ofta inte ens tänker på att det här mystiska ordet "Ljómi" jag slänger med så ofta kanske behöver lite djupare förklaring. Jag använder det lite som ett namn på en nära vän, men det är ju lite mer komplext än så. Har du rynkat pannan i förvirring åt ordet förut så följer nu en fullständig förklaring.

På sätt och vis började det hela väl när jag var tretton och för första gången gick i samma scoutavdelning som både Anki och Johanna. Jag kände dem rätt så bra sedan innan, jag minns Ankis första läger när hon inte hade med sig några byxor utan bara körde kjol, och jag och Johanna hade till och med gått i samma avdelning några år. Sen dess har vi umgåtts lite till och från, hit och dit ni vet. Åren gick och vår trio blev liksom sakta tightare och tightare. Ljómi, så som vi känner det idag, började dock växa fram strax innan jul 2009.

Det var i november, första advent närmade sig och jag ville pynta adventsstjärnor. Allt blir ju som bäst när man får ha fint sällskap, och det var egentligen givet vilka som skulle kunna tänkas vilja vara med och pyssla.
Vi satt i Ankis kök en hel dag och bara pysslade, och det var första gången egentligen. Vi blev (nästan) klara allihopa, städade och tackade för idag. Sen blev det egentligen inte så mycket mer med det.

2009 blev 2010, och seniorlaget satte igång och planerade ett fett äventyrsspår vi skulle arrangera en natt på sommarens läger. Temat blev voodoo, och ni skulle SETT hur vi planerade! Den viktigaste stationen bestod av den övermäktiga voodoomästaren, en ack så fruktade härskare i skärgårdens skogar! Som ni kanske förstår räcker det ju inte bara med enkelt smink på en voodoomästare: vi behövde en mask.

Jag tror egentligen inte att det var någon direkt fråga om vilka den här gången heller: jag, Johanna och Anki tog glatt på oss uppgiften och en varm dag i början av juni träffades vi! Det var ett himla ståhej, vi klippte i cornflakes-paket, målade, och doppade upptvistade sisalsnören i smutsigt vatten för att göra det perfekta voodoohåret. Resultatet blev minst sagt skräckinjagande:

Tiden fortsatte gå, som den ju alltid gör, och vi träffades igen samma sommar för ytterligare en maskproduktion. Den här gången handlade det mer om dekorativa maskeradmaskar. Dessutom passade vi på att planera och tagga inför Peace & Love 2010. Någonstans här insåg vi vilket ypperligt koncept det är att träffas då och då och pyssla, men Ljómi hade ännu inte riktigt fått fäste.


När året började lida mot sitt slut brainstormade vi en del om vad för pyssel vi skulle tänkas göra tillsammans. Det kom upp som förslag att göra bilder till månaderna i en kalender, men vi insåg att det var för stort projekt för att göra i ett svep. Det var där och då vi kom på idén till det fantastiska kalenderprojektet, som ni ju fått följa här på bloggen. Under hela tvåtusenelva skulle vi träffas en gång i månaden och göra ett collage för kommande månad, och hade vi tid skulle vi även göra lite annat pyssel.

Vi norpade åt oss en varsin gratiskalender från olika håll och satte igång för första gången på nyårsafton 2010.
Men det var först gången efter som vi egentligen gav gruppen ett namn. Vi tänkte länge och noga, men var alla mest bara inne på glitter hela tiden. Efter att gemensamt ha konstaterat att isländska är ett fullkomligt fantastsiskt språk så bestämde vi oss. Vi slog upp vad glitter heter på isländska och därmed har vi namnet: Ljómi! Med all säkerhet uttalar vi det inte som man gör det på Island, men det är fint ändå. Bästa namnet ju.

Numera är jag mest bara lycklig för att jag har två så fantastiska vänner. Bara en sån sak som att vi alla tre var med på att planera in en heldag med skottdagsfirande där allt vi gjorde var en ordvits, liksom! Dessutom älskar vi alla att pyssla, har så himla roligt tillsammans och åh, de är så fantastiskt duktiga!
Finisar.
Så ja. Jag är imponerad av att du läst hela vägen hit, men nu vet alla som var nyfikna allt det finns att veta om Ljómi. Förutom framtiden, men den vet ju ingen särskilt mycket om. I år blir det inget månatligt projekt, men vi ska nog kunna hitta på bra grejer ändå. Gladglad.

Vår themesong: Fuldans av Fulkultur