lite socker

Hänger på Felicia och Emelie och svarar på frågor om bloggande! Pangpang, nu kör vi!

Hur länge har du bloggat? 

Två år och fyra månader här (åh herre) men har egentligen på ett eller annat sätt haft blogg sen 2008. Skaffade en då för längesen när alla skaffade bloggar att skriva om ingenting i. Sen lade jag upp en massa fotografier och fick efter ett tag panik över att folk jag kände IRL skulle upptäcka den så jag lösenordsskyddade, haha. Gav lösenordet till mitt lilla gäng distansvänner (sämst grej, avstånd) och använde den egentligen till att berätta för dem om mitt liv. Massa blaj om allt och ingenting, lade upp lattjo webcam-bilder och den var bara i allmänhet jätteannorlunda från den här. Första inlägget där är april 2008!

Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga? 

Hm. Det är svårt faktiskt, jag minns inte. Skaffade liksom bloglovin när det hette bloggkoll, vilket ju var kalaslängesen. Men det är väl innan gymnasiet, samtidigt som alla hängde på bilddagboken. Läste nog en del "klassiska" fotobloggar precis när jag börjat fota och så, ni vet Nevnarien och co. Tyckte väl att det verkade som ett användbart sätt att visa upp sina bilder på, samt tyckte att de var rätt coola.

Vilken var den första blogg du förälskade dig i? 

Första blogg jag fullkomligt förälskade mig i är nog ändå Elsas, även fast det var ganska många år efter att jag började läsa bloggar. Minns att jag läste i arkivet så himla långt bak när jag hittat den. 

Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?

Det på den ~~hemliga~~ bloggen är ju fullkomligt innehållslöst, men rätt så roligt att läsa. Så himla opretentiöst och konstigt, haha. Bitvis är det väl lite cringe-varning, som det ju brukar vara när man får uppleva sitt tonårsjag. Men det lite senare är bara roligt, haha! Att se vad man höll på med och så. Sen så kan jag väl känna att jag utvecklats en hel del rent fotomässigt!

Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?

Hm. I våras var det säkert femtio, men tappade lite intresset för bloggläsande i allmänhet under sommaren så nu ligger det nog på 25 kanske. Varav 7 är sådana jag läser på momangen om jag ser att det kommit upp nytt.

Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar? 

Oj, det är nog nästan bara dagboksbloggar. Nästan alltid med pyssel/konst också, men annars är nog bokskadad och Nanna Johanssons blogg de enda icke-dagboksbloggarna.

Nämn en bloggare som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. 

Hm, inte helt lätt. Tror i många fall att en tycker om en blogg för att en relaterar till personen bakom den på något vis. Men Niotillfem kanske då, eftersom att hon lever äventyrliga New York-livet med fester och Buffalos och jag mest sitter i gungstolen, pysslar och kramar min katt. Fast hon verkar så gullig, så jag vill ju kunna säga att vi är på pricken lika!

Nämn en bloggare som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om. 

Alicia! Vi tycker ju lika mycket om Harry Potter, pysslar för det mesta, gillar att fynda finheter och sysslar med saligheter i allmänhet. Dessutom är vi båda scouter (i två systerkårer som ska ha läger tillsammans i år!) och har till exempel varit på samma läger i Norge för massa år sen. Vi har ju tänkt ha stickdate hela hösten men inte lyckats riktigt. Annars tänker jag att Annika och jag skulle kunna ha fina pysselstunder. (Förresten Alicia så träffade mamma på din far på jobbet för några dagar sen!)

Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? 

Jag tror de gillar det. Anki har sagt flera gånger att hon tycker det är roligt att gå tillbaka och läsa om saker hon själv varit med på och se hur de kan upplevas av någon annan.

Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

En har ju som flera jag i sig, tänker jag, så det är lite svårt att säga. Det är ju klart jag är mer nogrann med ordval och hur jag skriver här än när jag skriver hysteriskt om den nya Doctor Who-trailern med Emil på Skype. Men det är ju inte som att jag ljuger, anstränger mig för att förändra min personlighet eller förvränga saker som händer. Frågade Emma som sa att "bloggen är glad och mysig och pysslig, och det är du också!" och Emil som sa att när han läser känner han liksom att det är MIN blogg. (Fast båda tyckte ju att det fanns skillnad på hur jag pratar med vänner och bloggar, men det är ju bara logiskt.)

Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

Den tänjs om jag vill att den ska det! Eller så ligger gränsen på samma ställe hela tiden bara att min relation till sakerna förändras, jag vet inte.

Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.

Finns en del problem och svårigheter som jag inte bloggat om, helt enkelt för att det känns för jobbigt. Men det betyder inte att jag aldrig kommer blogga om det! För 1,5 år sen trodde jag inte att jag skulle blogga om det som hände med Pappa, men rätt vad det är så vill man. Inget mer med det.

I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

Det svåraste med att blogga är ju just att inte låta bekräftelsebehovet ta över. En blir så lätt beroende av glada tillrop och snällheter att en blir helt förvriden. Men bloggandet är för mig ett sätt att ge mig själv uppmuntring, vilket ju bara är bra. Fast i huvudsak bloggar jag ju för att jag tycker om det!

Tror du att en kan lära känna en person genom att läsa hens blogg?

Jadå! Det går nog inte att veta vilka en egentligen känner och inte, eftersom vi inte vet hur förhållandet mellan bloggpersona och IRL-person är. Men skriver hen mycket personligt så - helt klart!

Har du träffat folk irl efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

Nej! Inte än! Det känns som att jag gjort det dock, haha. I år blir året, tänker jag.

Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Jodå. Kan nog bli hybris och självupptagenhet hit och dit för vissa. Samt att en kompromissar sin egen vilja för att göra läsare nöjda, vilket ju bara gör en olycklig. Fast mest tänker jag att en mår bra av att skriva av sig eller berätta om finheter.

Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? 

Nej, peppar peppar!

Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar? 

Nope! Jag är en ängel! Om det var något jag skrivit här som jag ångrade har jag väl tagit bort det för så längesen att jag glömt det.

Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

Alltså det är ju lite läskigt! Har egentligen inga problem alls med er jag inte träffat i verkligheten, er ser jag som fluffiga, snälla kaniner. Har dock i perioder stressat lite för att folk som är lite halvt bekanta ska hitta hit och TYCKA en massa saker. (Ack, det är ett farligt liv vi lever. Alla dessa fruktansvärda åsikter vi kan råka ut för.) Är egentligen hur fjantigt som helst så jag håller för öronen och bloggar lite till.

Tror du att du fortfarande bloggar om två år?

Hoppas på det ju! Mamma berättade bara häromdagen att min far - fore bloggens tid då - brukade skicka ut långa mail med bilder och beskrivande text om alla äventyr, så jag har det väl i blodet!