Det är viktigt att saker man pysslar får ett bra hem också, att se till att man följer upp ordentligt. Mina tulpaner hade syfte från stunden de föddes - de skulle nämligen bli sommarens bidrag i vår taggigaste gren. 



Där sitter de och drömmer mest hela dagarna, tillsammans med mina moln.
Jodå! Molnen mår hemskt bra där de hänger, tackar som frågar.

Fina Emelie föreslog att man skulle kunna göra som en girlang med tulpaner att hänga på en vägg, vilket låter som en fantastisk idé! Kanske får dessa sprida kalaskänsla på väggen när vi hittar något annat att ha i grenen.

Kvällspysslar på ett tvåmånadersprojekt i ett suddigt mörker. Glittrar överallt. Lackdoftsyrsel och huvudlösa penslar (förlåt mina små vänner, jag ska ta hand om er lite bättre).
Kanske blir det klart snart.

Ikväll plockade fram min knappsamling (älskar knappar) och alla mina lådor fulla med onödiga små juveler och skräpbitar jag sparat.
Jag vet inte säkert, men jag tror jag satte igång ett projekt som blir en liten långdragare här på bloggen. Bara för att det är så fantastiskt roligt att sätta lite minimål och ge sig själv lite uppgifter att göra.
Eller så blir det inget, vi får se hur det känns imorgon.

I så fall får ni glädjas åt att få se den gamla hundralappen jag sparat! Hittade två som blivit för gamla för att lämna in för några år sen och har sparat dem i hopp om att jag någon dag har ett projekt där jag skulle vilja bränna/klippa sönder pengar.
Plus att ni fick se en av våra knappburkar! Den allra finaste, om jag får säga det själv.

jag har som varit i dvala ett tag och det känns som att jag börjar vakna upp. det är nog våren. och tryggheten i mumindalen och strukturen som en kurs ändå innebär.

Är ni redo eller? För här kommer de!


Mycket nöjd! Kommer bli fint med godis också, tror jag.
Tänker mig att ungefär såhär ser de mest magiska drakarnas ägg ut. Tror ni inte det?

Det är ganska tråkigt egentligen, att de påskägg man kan köpa oftast har tråkiga och ganska fula harar och kycklingar på sig. De har i regel ungefär lika fina motiv som chokladkalendrar har kring jul. Det går ju inte an, så i år bestämde jag mig för att göra dem precis så fabulösa och fina som jag vill ha dem.

Såhär gjorde jag:

Jag köpte tre stycken (en till varje familjemedlem!) vanliga ägg och målade vita. (Vit akrylfärg av något slag är typ det viktigaste i mitt pysslande. Annars går nästan inget att göra, ack!)


Sen ritade jag prickar i lim och glittrade försiktigt på. (Jag använder just nu tapetklister som jag hittade i förrådet - funkar utmärkt!)

Glitter som hamnade utanför borstade jag försiktigt bort med en torr (!!!) pensel.

Typ såhär blev då ägg 1 på utsidan. Fint tycker jag! Sen lackade jag försiktigt på själva prickarna för att inte glittret bara skulle sprida ut sig (ultimat är det nog spraylack, men det hade ju inte jag), lät det torka och lackade sedan hela utsidan! Fast glitter följde med ändå för jag slarvade, men det gör inte så mycket.


När det torkat rotade jag fram lite silkespapper (För övrigt en produkt jag aldrig köper själv, haha. Allt det jag har kommer från diverse presenter och blominslagningar!) att ha inuti! Det fick också limmas med tapetklister men försiktig får man vara dock, för det går sönder ack så lätt.



Det är ett himla evighetslackande. En fick bli guldig, en grön och en silvrig i alla fall. Så ingen äter någon annans godis!
Dessutom har de olikfärgade insidor, men bilder på hur de blev får ni se imorgon!

Trots att pyssel är det absolut bästa jag vet finns det passager som är som evighetslånga raksträckor; klippa samma form om och om igen, lacka samma yta om och om igen. Fint är det ju, på ett meditativt och avslappnande vis. Men ofta förgyller jag dessa stunder med att sysselsätta mig med annat, då man ibland kan behöva förebygga den annalkande tristessen som får en att hellre vilja göra annat.
Titta på film och serier försöker jag ibland, men det slutar ofta med i att båda saker blir halvdana eftersom jag egentligen behöver titta på två saker samtidigt. Så då får man lyssna! Lyssna är en bra grej.
Det här brukar jag lyssna på:


En återkommande klassiker i mitt liv, egentligen. Det var Johanna som började, och sen tog jag efter. Att alltid ha Harry Potter-ljudböcker med sig liksom. Lyssna varje dag; när jag åker tunnelbana, när jag ska sova (bästa!) och när jag pysslar. Har man lyssnat på alla börjar man bara om. Bästa myset!
Viktigt att det är den brittiska versionen, och extra bra är det när Stephen Fry läser. Föredrar honom framför Jim Dale, han är så himlahimla bra! Han gör fina röster och dramatiserar utan att ta fokus från det som faktiskt spelar roll - berättelsen.



Berättarstafetten i P1 som har sänts sen 60-talet. De får ett ämne på en berättelse att prata om i en minut, vilket ofta ger upphov till helt knäppa små historier! Pia Johansson är min favorit, speciellt när hon är någon brottsling som varit inlåst på Hall. Och så är det fint när Fredrik Lindström kommer med någon kommentar om grammatiska regler och språkliga fenomen som ingen annan egentligen förstår någonting av.


Morgonpasset i P3! Tre timmar varje morgon liksom, så man kan alltid lyssna ikapp lite när man sitter och pysslar. Superbra & fint!

Institutet är också ett P3-program! Där pratar de om vetenskap på humorvis, vilket får den kunskapstörstande nörden i mig att dansa av glädje. Brabra. Jesper Rönndahl = rolig, om ni inte visste.

Sen så lyssnar jag på annat också ibland, typ sommarprat, men de här är helt klart återkommande favoriter.
Lyssnar ni på något särskilt om/när ni pysslar? Musik? Ljudbok? Poddar? Tell me!

Tulpantillskottet häromdagen gjorde så himla mycket alltså, jisses vad blommor är bäst.

I och med att jag klippte i ordning dessa fina krigartulpaner så fick jag lite ryck och gjorde annat växtfix. Vissa skulle kanske påstå att jag nästan börjat med påskpynt men, eh... äsch. Det är ändå snart påsk, och fåglar är fina.




Så jag gjorde helt enkelt några små fågel- & mossinstallationer lite här och var. Kom på att vi hade lite mossa som legat i en påse på balkongen sen i julas, och alltså den såg fortfarande pigg och kry ut! Sjukt imponerad, mossa är en överlägsen livsform.
Men lite rotande i skåpen och fix och trix senare så blev det fixat på varje yta som fanns ledig. Brabra!

Efter två år, alltså verkligen TVÅ ÅR, bestämde jag igår att min mormorsrutefilt är så klar den kommer bli. Storleksmässigt kvalar den nog inte riktigt in som filt än, men äsch. Jag är filtrebell!
Faktum är att det bara finns en färg av garnet kvar, så ja. Det blir liksom inte mycket mer! Om jag inte gör något annat av den, såklart. Typ virkar bara rosa runt eller syr fast nåt, jag vet inte riktigt. Fast det är rätt låg sannolikhet att det händer, så vi säger att den är färdig! (Projekt som drar ut på tiden alltså! Kärleken dör liksom till slut.)

Såhär ser den ut på ett ungefär då:

Det är ett lite småluddigt, mjukt - om jag minns rätt (som sagt: TVÅ ÅR) - mohairgarn i rosa, blått, vitt och guldbeige.
Inte så stor, som sagt. Men jaja!

Den funkar ju faktiskt utmärkt att ha över fötterna när man sitter i sängen och tittar på serier!

Och den är fasligt bra på att hänga över våra sönderklösta armstöd!


Men den är lite extra bra på det här - att vara kattfilt! Kalasbra, ju.
Det var helt frivilligt och så, förresten. Hon kom och bad mig om filt för att hon frös, lovar! Det var inte som att hon gick precis efter att jag tagit bilderna, nejnej. Så skulle väl aldrig en katt göra!
(Känns lite som att jag använt äldsta tricket i internetboken när jag bara adderat lite söt katt sådär bara, men jaja. Gulligt är alltid bra!)


Och tack förresten, vad fina ni är angående min bristande inspiration! Puss.

När jag gick igenom mina bokmärken för ett tag sedan hittade jag de här fina. Räv och en liten Bambi liksom, åh. Så jag tänkte att jag ville göra något med dem så de kunde synas lite bättre härhemma! Tog lite kartong, limmade fast och klippte ut.

Satte en annan liten kartongbit bakom och vips så kan de stå upp! Så himla bra!

Nu är jag nästan sugen på att bygga en hel skog! Var jag skulle ha den någonstans är dock oklart.
Hmhm.

Lövet är färdigt, och nästa vecka ska det lämnas in.
Nästa gång jag kommer se det är alltså på Liljevalchs i början av juni. Åh så kul det ska bli att se vad alla gjort!
Ses vi där?

Prinsesskronor av virkat.

Kylskåpsvimplar av självhäftande plast.

Annikas fina cirkuslådor!