föreställningar och vanföreställningar
Åh, jag är så himla sugen på att gå på en miljon olika föreställningar och ståhej i vinter och till jul! Vi var ju och såg Trettondagsafton på Stockholms stadsteater i våras, och trots att det var ett bra tag sen nu så minns jag det som världens bästa grej. Fast de måste ju ha haft världens bästa scenograf och kostymansvariga, också.
Hursomhelst är Ljómi på jakt efter något kalas att gå och se nu i decembermörkret.
Lämnar man jultemat finns det ju lite mer att välja mellan, till exempel tänker jag att Romeo & Julia-parafrasen i musikalform på Göta Lejon kan vara glad och fin! Helt galet med medeltidsdrama och nutida hits, men bra ändå tror jag. Här!

På Kungliga Operan kan man också se Ringaren i Notre-Dame om man vill, en story som min mor finner så obehaglig att jag inte fick se Disneyfilmen när jag var liten. Fast jag tror att det kan vara himla bra ändå. Här!

Hade jag bott i London hade jag hemskt gärna velat gå och se Much Ado About Nothing med dunderduon Catherine Tate och David Tennant (Barty Crouch Jr. för er HP-fans!) från Doctor Who. Ännu en Shakespeare i modernare tolkning, men jag tror mest att jag vill se den för att den här duon är en av de bästa. Här!
Sen tycker jag att det vore spännande att se hur Pontus de Wolfe och Salem al Fakirs Vad är musik? och Ernst Billgrens Vad är konst? blir när de sätts upp på Dramaten!
Får man drömma skulle det ju vara fantastiskt att se Wicked, också. (Känner ni igen dem så är de båda med i Glee, plus att Idina Menzel är med i Rent! Nu vet ni!)
Nu blev det allt lite kulturblogg här, men åh jag vill bara se ALLT!
Hursomhelst är Ljómi på jakt efter något kalas att gå och se nu i decembermörkret.

Jag är himla sugen på att se Charles Dickens A Christmas Carol på Maximteatern här i Stockholm. Artonhundratalskostymer, musikteater på engelska och finaste julberättelsen är ju inte helt illa liksom. Här!

Eller så kan man gå på Kungliga Operan och se när Nötknäpparen möta Elsa Beskow, vilket verkar helt sagolikt vackert. Här!

På Kungliga Operan kan man också se Ringaren i Notre-Dame om man vill, en story som min mor finner så obehaglig att jag inte fick se Disneyfilmen när jag var liten. Fast jag tror att det kan vara himla bra ändå. Här!

Hade jag bott i London hade jag hemskt gärna velat gå och se Much Ado About Nothing med dunderduon Catherine Tate och David Tennant (Barty Crouch Jr. för er HP-fans!) från Doctor Who. Ännu en Shakespeare i modernare tolkning, men jag tror mest att jag vill se den för att den här duon är en av de bästa. Här!
Sen tycker jag att det vore spännande att se hur Pontus de Wolfe och Salem al Fakirs Vad är musik? och Ernst Billgrens Vad är konst? blir när de sätts upp på Dramaten!
Får man drömma skulle det ju vara fantastiskt att se Wicked, också. (Känner ni igen dem så är de båda med i Glee, plus att Idina Menzel är med i Rent! Nu vet ni!)
Nu blev det allt lite kulturblogg här, men åh jag vill bara se ALLT!
distorted gravity
när världen går långsamt och allting blir vackert
Tycker den här musikvideon rent fotografiskt är så hemskt fin. Speciellt sista minuten, åh. Skulle vilja ha en superdupermegaslow-motionkamera och filma typ allt. 1000FPS är ju helt galet.
fina fester och kalas
I år fyller vår scoutkår 80 år, och det firar vi ju såklart. Extra mycket firar vi det på lördag, när det är fest för alla medverkande, ledare och utmanare.
Det är inte bara vanlig scoutfest heller, utan äkta finfest med klädkod och allt. Jag tror det kommer bli hur bra som helst.
Och vill man bli taggad på fina fester, ja då är ju bästa inspirationskällan Elsa Billgrens bröllopsfest. Så himla filmmagiskt att jag knappt kan tro att det är på riktigt.






Här, här och här kan ni se mer om festen, och Anna Malmberg är fotograf!
Det är inte bara vanlig scoutfest heller, utan äkta finfest med klädkod och allt. Jag tror det kommer bli hur bra som helst.
Och vill man bli taggad på fina fester, ja då är ju bästa inspirationskällan Elsa Billgrens bröllopsfest. Så himla filmmagiskt att jag knappt kan tro att det är på riktigt.






Här, här och här kan ni se mer om festen, och Anna Malmberg är fotograf!
när världen blir som film
Vissa saker som händer i filmer är ju sådana saker som också bara händer på film. Men ibland så upphör den där gränsen att existera för en liten stund, och någon i riktiga världen får uppleva något magiskt och filmiskt overkligt. Rebecca/hallonsemla har utan tvekan varit med om just en sådan sak, och jag tyckte det var så förbaskat häftigt att jag var tvungen att sprida denna fantastiska händelse vidare.
I den enorma källaren till elbutiken hon jobbar i hittade hon - i ett hål i väggen - den här:
I den fanns det här:

Ungefär som världens mest osannolika flaskpost har hon alltså hittat en gammal plåtburk med brev från tidigare butiksägare. Det äldsta brevet är skrivet 1934, och efter det följer ett antal brev från senare år med beskrivningar av hur det står till i såväl butiken som i världen runtomkring.
Hur galet häftigt är inte det?! Bland det häftigaste jag hört om, i alla fall.
Klicka er in här om ni vill se fler bilder och läsa mer om denna makalösa händelse! (Och kolla för all del in hela bloggen, den är fantastiskt fin!)
Bilderna är givetvis Rebeccas!
I den enorma källaren till elbutiken hon jobbar i hittade hon - i ett hål i väggen - den här:

I den fanns det här:

Ungefär som världens mest osannolika flaskpost har hon alltså hittat en gammal plåtburk med brev från tidigare butiksägare. Det äldsta brevet är skrivet 1934, och efter det följer ett antal brev från senare år med beskrivningar av hur det står till i såväl butiken som i världen runtomkring.
Hur galet häftigt är inte det?! Bland det häftigaste jag hört om, i alla fall.
Klicka er in här om ni vill se fler bilder och läsa mer om denna makalösa händelse! (Och kolla för all del in hela bloggen, den är fantastiskt fin!)
Bilderna är givetvis Rebeccas!
Rafa Zubiría - Zooo


Världens bästa work in progress.
Surrealistiska svävande minivärldar med inneboende kattbjörnar och renar. Dödligt bra.
Får mig att önska att jag hade tålamod/talang för fotomontage. (Ja, det kanske är lite som att berätta för ett barn att jultomten inte finns (nej, inte en lögn - bara lite elakt!) men det är inte på riktigt.)
Rafa Zubiría, mina vänner.
åh så fint
septembermornar och lönnlöv
Igår var det sista dagen i augusti, och jag tror bestämt att vi därmed tagit ett officiellt steg in i hösten. Vi har inte riktigt tagit oss in i under 10 gradersevigheten, men det går inte att förneka att det närmar sig!
Men misströsta inte, kära vänner. Det finns hopp.
Ett exempel på just sådant hopp är det monstruöst fina inlägg Karin gjort - om hur hösten gör henne lycklig. Så himla bra!
Klicka på bilden för fantastiskt trevlig höstinspiration!
drömmar som fotografi
Ellen hade för ett tag sen med en bild på sin blogg som jag tyckte var megafantastiskt fin, sådär drömsk och sagolik som jag gillar. Hon delade även med sig av vem denna fantastiska fotograf är! Nämligen Lissy Elle. Vissa är dock lite för blodiga (!) och läskiga för att jag ska vilja tapetsera mitt liv med dem, men de är alldeles för bra för att inte dela med sig ändå.







Helt underbart.
I dagarna ska jag lämna in två analoga rullar jag foteliserat de senaste veckorna. Fick ett antal ISO 100 i studentpresent som jag velat använda nu under sommarmånaderna, efftersom att det snart blir för mörkt (!) för dem. Menmen, mer om det någon annan gång!
jag skulle vilja heta Oliver, för om man uttalar det med konstig engelska låter det som "owl lover"








Ugglor är ju, utan tvekan, världens vackraste, gulligaste och finaste. Det kan vara vadsomhelst, har det en uggla på sig älskar jag det förmodligen. Nej, förresten... inte förmodligen - säkerligen.
Särskilt gillar jag egentligen stiliserade och illustrerade ugglor. Och möjligtvis små fluffiga ugglor. Typ Piggy, Ron's uggla ni vet. Hedwig's Theme går ju inte av för hackor heller.
Helt enkelt så är det nog så att ugglor är synonymt med magi.
Men jag undrar, har folk favoritdjur för tiden? Ugglor är inte min favorit för att jag på något läst en lista med alla djur och valt det bästa, utan det bara kom till mig. Helt plötsligt var de mitt allra bästa! För det är ju inte riktigt som på mellanstadiet längre, när man skulle ha en favorit av ALLT; mat, färg, djur, klädesplagg, veckodag, månad, årstid... Listan är - om inte oändlig - ofantligt lång.
(Förresten... På andra plats kommer kattbjörn och på tredje räv. Ni då?)
att pryda sitt liv med finaste sakerna som är gjorda av minst lika fint folk
Något som gör mig extremt glad är när bloggare jag tycker om får sådan efterfrågan på de fantastiska saker de gör att de startar upp en webshop och får börja sälja! Det måste ju vara ungefär monsterroligt, kan ni tänka er? Att folk gillar något man gör så mycket att de vill ha det på väggen hemma. Helt fantastiskt, och åh vad det gör mig lycklig!
Det är flera i min lilla bloggbekantskap (vi kallar det så nu, tycker jag, även fast jag inte är deras bekanta (bloggar är egentligen knasiga)) som gjort detta nyligen, dessutom.
Till exempel har monsterduktiga Annika Bäckström öppnat webshop där hon säljer sina fantastiska illustrationer. Härhär! (hennes blogg är dessutom alldeles fenomenal!)
Hanna är en fena på det där med att göra små lergrejer, och säljer helfina örhängen och nyckelringar. Hon säljer här!

Det är flera i min lilla bloggbekantskap (vi kallar det så nu, tycker jag, även fast jag inte är deras bekanta (bloggar är egentligen knasiga)) som gjort detta nyligen, dessutom.
Till exempel har monsterduktiga Annika Bäckström öppnat webshop där hon säljer sina fantastiska illustrationer. Härhär! (hennes blogg är dessutom alldeles fenomenal!)
Hanna är en fena på det där med att göra små lergrejer, och säljer helfina örhängen och nyckelringar. Hon säljer här!

Sen har vi Sofie Marklund, som säljer sin konst här!

Jag tycker himla mycket om den här:
Och så det som är så himlahimla bra är att Malin Ahlin säljer sitt! Fast jag vet inte, hon har ju inte öppnat webshop utan ska köpa in sina beställningar nu. Hmhm! Hon är i alla fall helt fantastisk!

Åh, om jag kunde skulle jag köpa allt!

Jag tycker himla mycket om den här:

Och så det som är så himlahimla bra är att Malin Ahlin säljer sitt! Fast jag vet inte, hon har ju inte öppnat webshop utan ska köpa in sina beställningar nu. Hmhm! Hon är i alla fall helt fantastisk!


Åh, om jag kunde skulle jag köpa allt!
Vet ni vad jag tycker är bland det vackraste som cirkulerar på internet just nu?
Jo, alla dessa fantastiska gifar som Jamie Beck gjort. De bara fortsätter i all evighet som om de vore en liten film eller som att man faktiskt vore där på riktigt. Det tycker jag är så fint att det glittrar inombords. 





Visst hittar man dem här också: http://cinemagraphs.com/. Upptäckte jag när Ellen bloggade om samma. Verkar vara så att Kevin Burg också varit med. Tjoho!
när man gör Sverige färgglatt
Det finns en grej från WSJ som jag väldigt hemskt gärna velat visa er, så jag tänkte att varför inte göra det idag!
Det var ett tält vid Four Seasons Square, alltså centrumet på hela lägret, som hette Colourful Sweden. Här inne stod det små skyltar om Sverige som land, svenska värderingar och det fanns bilder på svenska landskap. Och ville du hade du även chansen att sjunga ABBA på Singstar.
Det var ett tält vid Four Seasons Square, alltså centrumet på hela lägret, som hette Colourful Sweden. Här inne stod det små skyltar om Sverige som land, svenska värderingar och det fanns bilder på svenska landskap. Och ville du hade du även chansen att sjunga ABBA på Singstar.
Men det allra bästa med det här tältet var hur fantastiskt fint det var. Fullt med vackra mattor och möbler målade i finfina färger.

Där fanns ett tält med discokula och bästa mattan.

Och vimplar, liksom. Då är det ju oundvikligt för mig att bli helsåld. I allmänhet kryllade det så mycket av fina vimplar på hela WSJ att det nästan blev överbelastning. Britterna hade Union Jack-vimplar överallt.

I ett hörn var alla möbler målade i finblå.

Här hade de ställt ut pennor, och så fick alla avsluta meningen "In a perfect world...". Jag skrev "there are pink fluffy unicorns dancing on rainbows". För den sjöng jag på den dagen. (Och Anki hade målat!)

Åh, det var ungefär det finaste stället på länge.
Vi skulle gå tillbaka och sjunga en annan dag, då vi var på väg för att äta middag den här gången. Men sen åkte jag ju hem, lite sorgligt.
Vi skulle gå tillbaka och sjunga en annan dag, då vi var på väg för att äta middag den här gången. Men sen åkte jag ju hem, lite sorgligt.
såna namn man vill se oftare
Vill ni veta en sak?
Min morfars farfar hette Albert Hilarius Larsson.
Plus att alla som heter Hilarius måste vara hilarious, precis som Sirius är serious.

Min morfars farfar hette Albert Hilarius Larsson.
Hilarius alltså, i mellannamn.
Ungefär det mest Harry Potter-magiska och fantastiskt fina namnet jag stött på i vanliga världen.
Ungefär det mest Harry Potter-magiska och fantastiskt fina namnet jag stött på i vanliga världen.
Plus att alla som heter Hilarius måste vara hilarious, precis som Sirius är serious.
Jag gillar bara Ica.

att äta kakor i en spetskoja
Vi älskar ju alla picknickar, att sitta på en äng med en god vän, god mat och gott väder. Det är ju faktiskt helt fantastiskt.
Hannas Virrvarr-Hanna har dock tagit det ett steg till, och utvecklat konceptet picknick till något så magiskt som det här:

En kreativitetskoja, som de bara satte upp för en stund. Nu verkar det som att det här inte var någon matpicknick, men jag känner att en kombination av dessa är ett koncept som är dömt till att lyckas.

Hannas Virrvarr-Hanna har dock tagit det ett steg till, och utvecklat konceptet picknick till något så magiskt som det här:

En kreativitetskoja, som de bara satte upp för en stund. Nu verkar det som att det här inte var någon matpicknick, men jag känner att en kombination av dessa är ett koncept som är dömt till att lyckas.

the greater the struggle, the more glorious the triumph
Finaste kortfilmen om att övervinna motgångar, vända på pannkakan och göra det hela till något magiskt.
Har ni en halvtimme över, så se den. Så himla fin, alltså. Ljuset och fotografit är alldeles fantastiskt, och det må så vara att jag är fasligt fascinerad av fenomenet cirkusar och kanske framförallt formspråket de symboliserar (Att gå på dem i verkligheten är mest bara obehagligt och ett enda långt "men stackars hästen!") men jag tycker att handlingen och budskapet är så himla fantastiskt. Fint med fjärilen som metafor filmen igenom, och fint med hopp och framtidstro.
Fint, helt enkelt.






Check it out!
tunnelbananen
Tänk hörrni, vad man kan bli hemmablind och inte tänka på hur snygga vissa saker ändå är. Fubiz, en fransk sida om finheter och sånt, har liksom bloggat om Stockholm Metro, fascinerad över bland annat dessa bilder. Om inte annat gör den sig ju i alla fall himla bra på bild.









sånt som är fint just nu
♥ Emmas fantastiska kreation, en Deathy Hallows-tröja. Måste fixa mig en egen! (har ni sett hur söt hon är, förresten?)

♥ Rosor
♥ Regnbågsugglor

♥ 11 dagar eller så till studenten!
♥ När mina klasskamrater kallar mig JessiCat och man kan sjunga "Cat, I'm a JessiCat and I dance dance dance". För det kommer alltid vara sista våren på Kulturama för mig.

♥ Den här scenen. Fast den är så sorglig samtidigt. Ack alltså.
Pyssel, fix, trix och lek ligger på hyllan lite just nu. Förra veckan gick precis och jag ska få ordning på allt och framförallt sluta hosta innan vi åker på vår resa.
Puss.
Puss.
breakfast interrupted
Dags för lördagsfrukost, tjoho!
finaste tavlan på länge
Nea kommenterade och tipsade mig om något av det finaste jag någonsin sett. Måste åka till IKEA.
Titta bara:















Jessica Andersdotter, tjugo, Stockholm. Studerar konstvetenskap och gillar saker som är gamla, ljus som glittrar i glas, magi och att skapa. 



