lite socker

Det var Hogwarts, fast Hogwarts var inte alls så fint som det brukar. Det var hundratusen gånger högre, omringat av vassa klippor och extremt svåråtkomligt. Det hade tagits över av dödsätare och orcher.

De hade fångat våra vänner och våra familjer. Värst av allt dock var att de hade fångat Harry Potter. Så jag och Ron satt i trädgården och ritade för att komma på hur vi skulle lyckas rädda Harry Potter. Vi ritade upp det på papper som vi sen vek till hattar och lämnade på marken utanför slottet. Vi skulle smyga in i fängelsedelen och hjälpa alla att bryta sig ut, inifrån.

Så när jag och Ron kommit in i slottet och in i det här fängelset (där alla satt och lekte med byggklossar) började vi försöka samla ihop våra vänner så att vi kunde fly. Vi hade lite problem med att hitta Harry för han var värsta high security och instängd i en minicell, men tillslut så. Vad vi inte visste var att Umbridge magiskt buggade alla i slottet – så om man ens sa något om att göra uppror, bryta sig ut eller liknande så visste hon och alla onda det! Så när jag och Ron diskuterade hur vi skulle göra, måste de ha fått reda på det. Plus att de antagligen hittade våra fina teckningar utanför slottet. När vi stod och gömde sig bakom en vägg så kom onda in genom ett fönster för att kontrollera. Han verkade ganska lugn först, men plötsligt såg vi att han hade en av våra hattar. Och så skrek han: JASÅ NI FÖRSÖKER RÄDDA HARRY POTTER?!

Efter det här bröt eldiga strider ut, men på något vänster lyckas vi i alla fall ta oss ut i den förbjudna skogen. Just som vi tror att vi är säkra så kommer de efter oss. ACK, vi är omringade! Mystiskt nog attackerar de oss inte, utan säger bara kryptiskt om myror och går därifrån. Just som de lämnat gläntan dyker gigantiska 6 meter långa och 2 meter höga myror upp och försöker döda oss! Det flyger ”STUPIFY” överallt och rosa blixtar lyser upp de mörka träden. Men de är för farliga för oss, vi klarar inte av dem. Då helt plötsligt kommer en armé av gunganer (ni vet, Jar Jar Binks!) och hjälper oss. När de skjuter ner alla myror med sina pilbågar går allt i slow motion, världens bästa actionscen! Sen kommer dödsätarna tillbaka, men de fattar ingenting för gunganerna är osynliga! Och när vi lyckas slå oss fria på något mystiskt sätt får vi sällskap av Gandalf/Dumbledore och en massa andra trollkarlar med långt vitt skägg. Tillsammans med dem tar vi oss till ett bågformat litet landstycke med vatten inuti och runtom där vi pausar ett tag. Där ligger Alice i Underlandet och sover med en gosedjurskanin. Helt irrelevant, men ändå.

Där försöker vi i alla fall samla mod. Bi är väl ungefär 50 stycken trollkarlar och gunganer och runt oss börjar GIGANTISKA trupper av dödsätare och orcher samlas. Det är ungefär som i slutet av Sagan om Konungens återkomst. Vi tittar på varandra, nickar och springer ut i vattnet för att attackera.

SLUT.

Det var väl en saga som heter duga?