snön fick smak av socker och briljans
I söndags vaknade jag i Johannas källare, läste lite i väntan på att hon skulle vakna och sen åt vi fin frukost!
Förmiddagen spenderades i hennes vardagsrum där vi gjorde absolut ingenting i flera timmar. Fint.
Tog oss ut till slut, när klockan närmade sig 15. Vi tänkte att madrasserna i Karsvik, som vi senare skulle se på film på, kunde må bra av lite vädring!
Så vi halkade oss fram hela vägen till Karsviks hage! Tips: ta inte vägen som även används som pulkabacke!
Vid Karsvik hade någon lekt i snön. Oklart vad, men fint tyckte jag. Största storsorgen skedde dock strax därefter. Entusiastiskt klättrade jag upp för stegen till loftet där vi skulle hämta madrasserna, och vet ni vad? Det var helt tomt! Allt var borta! :( Sorgligt slängda i någon städning, so veryveryvery sad.
Men vi satte oss i köket och fikade så länge, och tänkte att det löser sig väl. Fast det blev lite dubbelkris när vi glatt tänkt att "nu träffas vi ju på eftermiddagen, då kan vi ju koka kaffe!" och så fanns det inget kokkaffe. :( Plus att det kom hajkplanerare och åt upp morotskakan! Det är inte lätt alltid.
Sen fikade vi i all evighet, ändå! Man kommer långt med te och pepparkakor om man har rätt sällskap.
Efter en väldigt improviserad middag bestämde vi oss slutligen för att bästa lösningen på madrassproblemet var att gå hem till Johanna, som ju bor nästangranne med Karsvik, och titta på film i hennes källare.
Det hela blev väldigt fint men riktigt som vi tänkt oss. Bra helg, hursom!
fint med positivitet. och nu blev jag sugen på att gå ut och kasta färg på den vita snön.