på vift
I veckan var Ljómivännerna på ett första besök hos oss i Aspudden! Kalaskalas.
Efter att ha kollat i varenda litet hörn i lägenheten begav vi oss iväg för att titta på hästarna i Aspuddsparken! Så himla fint att bo femtio meter från den.
Samt kanintrappa. Så himla gulligt, haha! Smälte lite.
Samt getter som gormade om allt möjligt. Alla barn på påsklovsbesök svarade bäst de kunde, världens bästa kakafoni.
Och får! Dock var alla får aggressiva mot det lilla vita lammet, så det sprang mest runt och såg skräckslagen ut hela tiden. Gjorde lite ont i hjärtat.
Efter att ha kollat i varenda litet hörn i lägenheten begav vi oss iväg för att titta på hästarna i Aspuddsparken! Så himla fint att bo femtio meter från den.
Samt kanintrappa. Så himla gulligt, haha! Smälte lite.
Samt getter som gormade om allt möjligt. Alla barn på påsklovsbesök svarade bäst de kunde, världens bästa kakafoni.
Och får! Dock var alla får aggressiva mot det lilla vita lammet, så det sprang mest runt och såg skräckslagen ut hela tiden. Gjorde lite ont i hjärtat.
Lapade lite efterlängtad sol.
Samt hälsade på ett stycke tupp! Ståtlig herre, det där.
Och så sprang vi iväg och kollade in bostadsrättsföreningens bytesrum. Det är så himlahimla bra.
Hittade en guide till The Internet.
Samt festliga röda manchesterbyxor och sånt.
Det finns till och med spegel om en ska prova kläder! Sen gick vi till ett litet café som också hade en liten loppis! Där köpte jag Fight Club för två guldpengar. Okejokej!
Galejet avslutades med pannkaksfest i lägenheten. Fintfint.
Samt hälsade på ett stycke tupp! Ståtlig herre, det där.
Och så sprang vi iväg och kollade in bostadsrättsföreningens bytesrum. Det är så himlahimla bra.
Hittade en guide till The Internet.
Samt festliga röda manchesterbyxor och sånt.
Det finns till och med spegel om en ska prova kläder! Sen gick vi till ett litet café som också hade en liten loppis! Där köpte jag Fight Club för två guldpengar. Okejokej!
Galejet avslutades med pannkaksfest i lägenheten. Fintfint.
ödescollage
Anki flyttar till Umeå till hösten (elefanttårar på det), så idag hade Ljómi en liten hejdå-tillställning. Och vi tänkte liksom att... vad passar bättre än lite collage och glass? Ingenting! (Ni som, mot förmodan, förvirras av detta val är fria att utbilda er om frågan här. Somliga menar på att Ljómi består till 97% av glass och collage.)
Så med kappsäcken packad med nödvändigheter (tidningar, klister, sax och glitter) hoppade jag på pysselexpressen och färdades till kvarteren där jag växte upp.
Jag tänkte först att jag skulle göra något likt våra kalendermånader, ni vet, som en inspiration för den kommande tiden. Det blev inte riktigt så, men min tillvaro är nog så fröjdsam ändå.
Fast vi hann knappt börja innan hungern slog till, så vi körde lunch på balkongen. Anki såg pillemarisk ut i sin nya frisyr, så som man bör.
Fast vi hann knappt börja innan hungern slog till, så vi körde lunch på balkongen. Anki såg pillemarisk ut i sin nya frisyr, så som man bör.
Men sen körde vi full fart! Anki gjorde lite inspirationscollage att få idéer ifrån under hösten, jag körde på helhöstigt och Johanna gjorde ett höstcollage där hon utan framgång försökte få ett hästhuvud och ett älghuvud att pussas.
Tadaa! Min blev ren och skär höstpepp, komplett med äpplen, eldstad och lövhög. Tänker att det kan vara en del av Team Höstpepps manifest. Med plats för tillägg, såklart.
Fin dag. Kommer sakna Anki apmycket, men hon kommer ju hem igen till jul (antalet gånger jag citerade Jöback: för många) och förhoppningsvis träffas vi minst en gång innan dess.
vi målar ljuset
Igår var jag iväg på Ljómipyssel för första gången på superlänge! (Senaste var ju trollstavarna liksom, hundratusen trollsländeår sen!) Glasmålning stod på schemat, så vi begav oss till Myrorna för att fynda glasgrejer att pynta! Vi velade ett tag, råkade hitta annat bra att köpa (bland annat: jag hittade en ljusstake som är likadan som en vi har, Anki hittade en Noice-LP), men slutligen hittade vi alla lite fint glas!
Därefter följde lite tunnelbaneåkning, en obligatorisk glass och saft! Sen plockade vi fram färg och penslar och satte oss till rätta ute! Vill man ha ett sommarspektakel får man skapa det själv, tänker jag.
Regnet höll dock inte med, så vi fick skutta in. Jaja, saften fick i alla fall följa med.
Mitt glasfynd var den här skålen för femton riksdaler, där jag helt helt enkelt fyllde i det mönster som redan fanns i glaset. Jag tänkte att jag ju redan älskar hur ljus bryts genom glas till tusen borde det ju bli magiskt färglagt!
Det var lite klurigt, färgen klibbade lite och blev inte helt slät. Äschäsch, den är handmålad och det är ju snajdigt. Botten blev blå och sidorna blev grön- och gulrandiga.
Samtidigt målade Johanna frukter och blandade alla regnbågens färger. Vi diskuterar regnbågsfärgernas ordning och innebörd nästan varje gång vi träffas! Ni vet, huruvida det fungerar i en cirkel, om man måste skippa en färg - vilken ska man skippa då och så vidare!
Anki gjorde cirkusglas! Har druckit saft ur exakt sådana glas hos mormor varje sommar i mitt liv, så jag blev nostalgisk och glad. (Trots detta tycker jag att Ankis cirkusversion är fasligt mycket härligare!)
Himla tjusigt! Jag ska bara bränna min så är allt klart!
Anki valde det mest tidskrävande av oss och hann därför bara med ett av sina fyra glas - men ack, vilket kalas hon kan ha! Jag föreslog att hon skulle bjuda på saftkalas och ta det finaste själv. För sånt borde man ju få göra ibland.
Trots lite ojämn målning är jag nöjd! Tjoho!
Of course it's happening inside your head, but why on earth should that mean that it's not real?
Igår packade jag ju väskan med limpistol, ätpinnar, pärlor och målarfärg för att åka iväg på trollstavsproduktion! Hur går det till, undrar ni kanske då! Ja, inte alltid som man tänkt sig, men rätt bra ändå.
Väl framme insåg vi att det kändes hemskt mycket mer spännande och korrekt (!) att karva fram en trollstav ur en pinne från skogen, så vi gick ut på jakt.
Vi letade raka pinnar i fint träslag, och hittade en del! På marken såklart, för duktiga scouter följer allemansrätten.
Sen plockade vi fram kniv och började tälja.
Täljde bort kvistar och fixafixafixa. Så himla mysigt att tälja! Har inte gjort det på hundra år känns det som.
Sen sandpapprade vi dem så lena att man bara vill gosa med dem.
Efter några timmar av hårt arbete var det dock dags för en välbehövd glasspaus. Alla vet ju att trollstavar blir hemskt mycket bättre om man tar glasspaus under produktionen. Helst med Äpple & Kanel-glass, för jisses vad fin den var.
Sen letade vi i förrådet efter något lämpligt att behandla trollstavarna med, men hittade inte riktigt vad vi letade efter. Min blev insmord i teakolja så att den blev lätt gyllene och luktar så himla gott. Johannas är vit som en benknota och ska eventuellt mattlackas och behandlas lite lätt av glitter någon dag, men med torktid och allt så hann vi inte det! Ankis laserades och målades och är inte klar den heller. Någon annan gång ska det allt bli av. 
Så vi satte igång med det ursprungliga projektet - limpistolsstavarna!
Själva idén är att ta en ätpinne och kleta på hemskt mycket lim som man, när det svalnat lite, formar till ett handtag. Sedan limmar man lite till och dekorerar och sätter på pärlor och övrigt för att få fina former och målar slutligen hela kalaset i en passande färg!
Men limmet torkade lite väl fort för oss så det blev lite kantigt och ondskefullt organiskt, men förmodligen funkar det bättre med storleken större limpistol. Och lite övning. Nöjd ändå!
Såhär blev de i alla fall, mina stavar. Den övre är utan tvekan min riktiga och är - för den nyfikne - 31,5 cm (ca 12,5"), gjord av ek, med en kärna av frivilligt skänkt (!) enhörningshår. Den nedre är min filmkostymiga och lite smått ondskefulla, vilket ju också alltid är bra att ha.
Blev bra ändå! Ska nog testa att göra en till någon dag.
Ser du löven för alla träd?
Igår var det ju vernissage för Ser du löven för alla träd?, så jag tog mina två bästa lemurer under armen och begav mig ut mot Djurgården.
På dagens agenda stog även studentpresenter, så vi kollade runt efter det med. Fast mest hittade vi grejer som vi själva ville ha, som vanligt!
Men vi tog i alla fall sjuan ut till Liljevalchs!
Och gick på utställning! Det var sjukt mycket människor och löv ÖVERALLT. Där fanns så himla mycket olika knasiga och fina idéer.
Skiftnycklar, till exempel!
Ugglor. (!!!)
Glödlampor och metallträd.
Fungerande klockor!
Dockhus!
Meme-löv!
Wordfeud-löv.
OCH DEN FINASTE. Vi blev helt lyckliga av den här, så himla fin.
OBS! Johannas riktiga reaktion till slottlövet!
Mitt hade blivit rätt så tilltufsat men äsch. :D
Och Ljómilövet hängde längst in längst upp, haha.
Generellt så var det tokigt överväldigande och på tok för mycket folk, så efter en stund lämnade vi den syrefria sardinburken och tänkte att vi får allt åka tillbaka och titta noga någon annan dag.
På dagens agenda stog även studentpresenter, så vi kollade runt efter det med. Fast mest hittade vi grejer som vi själva ville ha, som vanligt!
Men vi tog i alla fall sjuan ut till Liljevalchs!
Och gick på utställning! Det var sjukt mycket människor och löv ÖVERALLT. Där fanns så himla mycket olika knasiga och fina idéer.
Skiftnycklar, till exempel!
Ugglor. (!!!)
Glödlampor och metallträd.
Fungerande klockor!
Dockhus!
Meme-löv!
Wordfeud-löv.
OCH DEN FINASTE. Vi blev helt lyckliga av den här, så himla fin.
OBS! Johannas riktiga reaktion till slottlövet!
Mitt hade blivit rätt så tilltufsat men äsch. :D
Och Ljómilövet hängde längst in längst upp, haha.
Generellt så var det tokigt överväldigande och på tok för mycket folk, så efter en stund lämnade vi den syrefria sardinburken och tänkte att vi får allt åka tillbaka och titta noga någon annan dag.
vårsnö, aldrig någon annans
Fladdrade iväg till parterren och åt glass med mina kära Ljómivänner idag! Där snöade det för fullt.
Johanna lekte med Paddan, för det gör man ju om man har en sån. (OBS! iPad, om ni inte förstod.)
Det lektes lite i Stockholms roligaste fontän. Den sprutar allmänt oförutsägbart så man kan bli blöt om man har otur, fasligt populär bland Sjöstans fyra miljarder fyraåringar.
Fnittrigt.
Anki tog fram sitt allra äventyrligaste jag och sprang när det var fullt ös.
Fina körsbärsblad överallt!
Sen fick man allt gå runt på tå ett tag för att bli torr - men inte smutsig - om fötterna!
Sen gick vi vidare till nästa körsbärsdal.
Sådär som man ska såhärårs.
Och där satt vi tills det var dags för filosofilektioner och dylikt.
Hemskt trevligt!
vi lämnar aldrig magin bakom oss
Eftersom vi inte längre gör några kalendrar med Ljómi blir det ibland lite dåligt med våra pyssliga get-togethers. Men igår tänkte vi att det var dags, så vi träffades och klippte och klistrade lite utan något egentligt mål. Eller, Anki fixade till ett arbetsprov, Johanna jobbade i sin bok med allmäna inspirationscollage och jag gjorde ett litet vårcollage. Typ.
Det var allmänt kaos på bordet som vanligt, men väldigt trevligt. Vi pratade om Harry Potter, pyssel, livet och annat som är bra. Såhär blev min:
Sen hade vi tacofiesta med familjen Skog och dukade påskfint. Alldeles fantastiskt!
Det var allmänt kaos på bordet som vanligt, men väldigt trevligt. Vi pratade om Harry Potter, pyssel, livet och annat som är bra. Såhär blev min:
Sen hade vi tacofiesta med familjen Skog och dukade påskfint. Alldeles fantastiskt!
alltså... vad är Ljómi egentligen?
Kort svar:
Det är tre lemurer som gillar att pyssla, och därför har en pysselklubb.
Milslångt svar/storytime:
Det har blivit en så självklar del av mitt liv att jag ofta inte ens tänker på att det här mystiska ordet "Ljómi" jag slänger med så ofta kanske behöver lite djupare förklaring. Jag använder det lite som ett namn på en nära vän, men det är ju lite mer komplext än så. Har du rynkat pannan i förvirring åt ordet förut så följer nu en fullständig förklaring.
På sätt och vis började det hela väl när jag var tretton och för första gången gick i samma scoutavdelning som både Anki och Johanna. Jag kände dem rätt så bra sedan innan, jag minns Ankis första läger när hon inte hade med sig några byxor utan bara körde kjol, och jag och Johanna hade till och med gått i samma avdelning några år. Sen dess har vi umgåtts lite till och från, hit och dit ni vet. Åren gick och vår trio blev liksom sakta tightare och tightare. Ljómi, så som vi känner det idag, började dock växa fram strax innan jul 2009.
Det var i november, första advent närmade sig och jag ville pynta adventsstjärnor. Allt blir ju som bäst när man får ha fint sällskap, och det var egentligen givet vilka som skulle kunna tänkas vilja vara med och pyssla.
Vi satt i Ankis kök en hel dag och bara pysslade, och det var första gången egentligen. Vi blev (nästan) klara allihopa, städade och tackade för idag. Sen blev det egentligen inte så mycket mer med det.
2009 blev 2010, och seniorlaget satte igång och planerade ett fett äventyrsspår vi skulle arrangera en natt på sommarens läger. Temat blev voodoo, och ni skulle SETT hur vi planerade! Den viktigaste stationen bestod av den övermäktiga voodoomästaren, en ack så fruktade härskare i skärgårdens skogar! Som ni kanske förstår räcker det ju inte bara med enkelt smink på en voodoomästare: vi behövde en mask.
Jag tror egentligen inte att det var någon direkt fråga om vilka den här gången heller: jag, Johanna och Anki tog glatt på oss uppgiften och en varm dag i början av juni träffades vi! Det var ett himla ståhej, vi klippte i cornflakes-paket, målade, och doppade upptvistade sisalsnören i smutsigt vatten för att göra det perfekta voodoohåret. Resultatet blev minst sagt skräckinjagande:
Tiden fortsatte gå, som den ju alltid gör, och vi träffades igen samma sommar för ytterligare en maskproduktion. Den här gången handlade det mer om dekorativa maskeradmaskar. Dessutom passade vi på att planera och tagga inför Peace & Love 2010. Någonstans här insåg vi vilket ypperligt koncept det är att träffas då och då och pyssla, men Ljómi hade ännu inte riktigt fått fäste.
När året började lida mot sitt slut brainstormade vi en del om vad för pyssel vi skulle tänkas göra tillsammans. Det kom upp som förslag att göra bilder till månaderna i en kalender, men vi insåg att det var för stort projekt för att göra i ett svep. Det var där och då vi kom på idén till det fantastiska kalenderprojektet, som ni ju fått följa här på bloggen. Under hela tvåtusenelva skulle vi träffas en gång i månaden och göra ett collage för kommande månad, och hade vi tid skulle vi även göra lite annat pyssel.
Vi norpade åt oss en varsin gratiskalender från olika håll och satte igång för första gången på nyårsafton 2010.
Men det var först gången efter som vi egentligen gav gruppen ett namn. Vi tänkte länge och noga, men var alla mest bara inne på glitter hela tiden. Efter att gemensamt ha konstaterat att isländska är ett fullkomligt fantastsiskt språk så bestämde vi oss. Vi slog upp vad glitter heter på isländska och därmed har vi namnet: Ljómi! Med all säkerhet uttalar vi det inte som man gör det på Island, men det är fint ändå. Bästa namnet ju.
Numera är jag mest bara lycklig för att jag har två så fantastiska vänner. Bara en sån sak som att vi alla tre var med på att planera in en heldag med skottdagsfirande där allt vi gjorde var en ordvits, liksom! Dessutom älskar vi alla att pyssla, har så himla roligt tillsammans och åh, de är så fantastiskt duktiga!
Finisar.
Så ja. Jag är imponerad av att du läst hela vägen hit, men nu vet alla som var nyfikna allt det finns att veta om Ljómi. Förutom framtiden, men den vet ju ingen särskilt mycket om. I år blir det inget månatligt projekt, men vi ska nog kunna hitta på bra grejer ändå. Gladglad.
Vår themesong: Fuldans av Fulkultur
Det är tre lemurer som gillar att pyssla, och därför har en pysselklubb.
Milslångt svar/storytime:
Det har blivit en så självklar del av mitt liv att jag ofta inte ens tänker på att det här mystiska ordet "Ljómi" jag slänger med så ofta kanske behöver lite djupare förklaring. Jag använder det lite som ett namn på en nära vän, men det är ju lite mer komplext än så. Har du rynkat pannan i förvirring åt ordet förut så följer nu en fullständig förklaring.
På sätt och vis började det hela väl när jag var tretton och för första gången gick i samma scoutavdelning som både Anki och Johanna. Jag kände dem rätt så bra sedan innan, jag minns Ankis första läger när hon inte hade med sig några byxor utan bara körde kjol, och jag och Johanna hade till och med gått i samma avdelning några år. Sen dess har vi umgåtts lite till och från, hit och dit ni vet. Åren gick och vår trio blev liksom sakta tightare och tightare. Ljómi, så som vi känner det idag, började dock växa fram strax innan jul 2009.
Det var i november, första advent närmade sig och jag ville pynta adventsstjärnor. Allt blir ju som bäst när man får ha fint sällskap, och det var egentligen givet vilka som skulle kunna tänkas vilja vara med och pyssla.
Vi satt i Ankis kök en hel dag och bara pysslade, och det var första gången egentligen. Vi blev (nästan) klara allihopa, städade och tackade för idag. Sen blev det egentligen inte så mycket mer med det.
2009 blev 2010, och seniorlaget satte igång och planerade ett fett äventyrsspår vi skulle arrangera en natt på sommarens läger. Temat blev voodoo, och ni skulle SETT hur vi planerade! Den viktigaste stationen bestod av den övermäktiga voodoomästaren, en ack så fruktade härskare i skärgårdens skogar! Som ni kanske förstår räcker det ju inte bara med enkelt smink på en voodoomästare: vi behövde en mask.
Jag tror egentligen inte att det var någon direkt fråga om vilka den här gången heller: jag, Johanna och Anki tog glatt på oss uppgiften och en varm dag i början av juni träffades vi! Det var ett himla ståhej, vi klippte i cornflakes-paket, målade, och doppade upptvistade sisalsnören i smutsigt vatten för att göra det perfekta voodoohåret. Resultatet blev minst sagt skräckinjagande:
Tiden fortsatte gå, som den ju alltid gör, och vi träffades igen samma sommar för ytterligare en maskproduktion. Den här gången handlade det mer om dekorativa maskeradmaskar. Dessutom passade vi på att planera och tagga inför Peace & Love 2010. Någonstans här insåg vi vilket ypperligt koncept det är att träffas då och då och pyssla, men Ljómi hade ännu inte riktigt fått fäste.
När året började lida mot sitt slut brainstormade vi en del om vad för pyssel vi skulle tänkas göra tillsammans. Det kom upp som förslag att göra bilder till månaderna i en kalender, men vi insåg att det var för stort projekt för att göra i ett svep. Det var där och då vi kom på idén till det fantastiska kalenderprojektet, som ni ju fått följa här på bloggen. Under hela tvåtusenelva skulle vi träffas en gång i månaden och göra ett collage för kommande månad, och hade vi tid skulle vi även göra lite annat pyssel.
Vi norpade åt oss en varsin gratiskalender från olika håll och satte igång för första gången på nyårsafton 2010.
Men det var först gången efter som vi egentligen gav gruppen ett namn. Vi tänkte länge och noga, men var alla mest bara inne på glitter hela tiden. Efter att gemensamt ha konstaterat att isländska är ett fullkomligt fantastsiskt språk så bestämde vi oss. Vi slog upp vad glitter heter på isländska och därmed har vi namnet: Ljómi! Med all säkerhet uttalar vi det inte som man gör det på Island, men det är fint ändå. Bästa namnet ju.
Numera är jag mest bara lycklig för att jag har två så fantastiska vänner. Bara en sån sak som att vi alla tre var med på att planera in en heldag med skottdagsfirande där allt vi gjorde var en ordvits, liksom! Dessutom älskar vi alla att pyssla, har så himla roligt tillsammans och åh, de är så fantastiskt duktiga!
Finisar.
Så ja. Jag är imponerad av att du läst hela vägen hit, men nu vet alla som var nyfikna allt det finns att veta om Ljómi. Förutom framtiden, men den vet ju ingen särskilt mycket om. I år blir det inget månatligt projekt, men vi ska nog kunna hitta på bra grejer ändå. Gladglad.
Vår themesong: Fuldans av Fulkultur
när vi skuttar över månen på årets extra dag.
Så! Igår var det ju underbara heliga skottdagen! Hoppas ni var glada för eran extra februaridag, för den var ju så solig och fin! Jag samlade in lite extra dagar och skrattade mig igenom dagen med mina fina Ljómivänner.
Först friade vi till våren och åt glass i solen. Bra grej!
Sen hade vi photo shoot (shoot - skott! Hehe) i Johannas trädgård. Vi hjälpte Anki och fotade tröjorna till hennes projektarbete Re:shirt. Ska visa och berätta mer om det någon annan gång! Så himla fint med tröjor i träden, i alla fall. Fast farligt och halt!
Vi stekte pangkakor till pangkakstårtan. (Skott - pang) Brabra.
Hejhej!
Grädden fick bli grön. Det är nästan alltid något som blir grönt eller rosa när vi lagar mat! Fint ju.
Sylten fick bli hallon!
Tårtan blev så himla fin och god, haha. Helt underskattat koncept! Och fyra ljus för fyra år, allt är logiskt vet ni.
Under tiden vi flaxade runt lyssnade vi på musik i Skottify. Vi försökte hitta skotsk musik, vilket var svårare än vi hoppats på. Det blev egentligen bara Scotland the Brave-säckpipa och Franz Ferdinand. Annars körde vi på I Shot the Sheriff, Hit Me With Your Best Shot och sånt. Vi fick tänja lite på gränserna för att inte lyssna på samma två låtar hela kvällen. Till exempel fick Jedward vara med till slut, trots att de är från Irland. Och lite Ella Fitzgerald, för hon har ju samma efternamn som F. Scott Fitzgerald. Ja, jag vet inte. Väldigt underlig spellista, men det var fint!
Haha, sist smakade vi på skotsk whiskey. Jag doppade bara tungan egentligen, och uhhh. Aldrig igen!
Men det var fint. Vi spelade Yoshi's Story på Nintendo 64 också! För han lipar och skuttar, och på engelska heter det ju leap year. Hehe. Jonas kom på besök också, och lämnade en sydväst som han hittat i scoutlokalen. Så han stannade och spelade lite!
Ja, bra ny tradition tycker jag. Nu taggar vi skottdagen 2016!
Först friade vi till våren och åt glass i solen. Bra grej!
Sen hade vi photo shoot (shoot - skott! Hehe) i Johannas trädgård. Vi hjälpte Anki och fotade tröjorna till hennes projektarbete Re:shirt. Ska visa och berätta mer om det någon annan gång! Så himla fint med tröjor i träden, i alla fall. Fast farligt och halt!
Vi stekte pangkakor till pangkakstårtan. (Skott - pang) Brabra.
Hejhej!
Grädden fick bli grön. Det är nästan alltid något som blir grönt eller rosa när vi lagar mat! Fint ju.
Sylten fick bli hallon!
Tårtan blev så himla fin och god, haha. Helt underskattat koncept! Och fyra ljus för fyra år, allt är logiskt vet ni.
Under tiden vi flaxade runt lyssnade vi på musik i Skottify. Vi försökte hitta skotsk musik, vilket var svårare än vi hoppats på. Det blev egentligen bara Scotland the Brave-säckpipa och Franz Ferdinand. Annars körde vi på I Shot the Sheriff, Hit Me With Your Best Shot och sånt. Vi fick tänja lite på gränserna för att inte lyssna på samma två låtar hela kvällen. Till exempel fick Jedward vara med till slut, trots att de är från Irland. Och lite Ella Fitzgerald, för hon har ju samma efternamn som F. Scott Fitzgerald. Ja, jag vet inte. Väldigt underlig spellista, men det var fint!
Haha, sist smakade vi på skotsk whiskey. Jag doppade bara tungan egentligen, och uhhh. Aldrig igen!
Men det var fint. Vi spelade Yoshi's Story på Nintendo 64 också! För han lipar och skuttar, och på engelska heter det ju leap year. Hehe. Jonas kom på besök också, och lämnade en sydväst som han hittat i scoutlokalen. Så han stannade och spelade lite!
Ja, bra ny tradition tycker jag. Nu taggar vi skottdagen 2016!
våra hjärtans höst
Dagen började ju med att vi var och lämnade in våra älskade löv. Som avskedsfest hade vi lite fotosession!
Coola kids på trappan. Världens bästa poser!
Annat kid på trappan!
Och så lite yin-yan!
Så himla bra. Lite separationsångest bara, och lite nervös för att den typ ska trilla sönder nu när jag inte har den under min uppsyn. Men det blir fint, tagga utställningen!
Coola kids på trappan. Världens bästa poser!
Annat kid på trappan!
Och så lite yin-yan!
Så himla bra. Lite separationsångest bara, och lite nervös för att den typ ska trilla sönder nu när jag inte har den under min uppsyn. Men det blir fint, tagga utställningen!
skotten i stockholm
Det ligger grå och ful blötsnö på marken igen och februarislasken påminner oss om dess ack så beklagliga existens. Fast det gör inte så mycket, för jag kommer nog ha en rätt bra tisdag ändå. Och onsdag för den delen.
Det ingår många bra ingredienser.
Till exempel ska jag spendera båda dagarna med två av mina bästa människor - de två andra tredjedelarna av Ljómi. Allt blir ju egentligen bra då!
Idag ska vi lämnna tillbaka såväl lövet som vi gjorde tillsammans och det jag gjorde själv, och sen bär det av till Hallwylska muséet! Blir kalasfint.
Och imorgon hörrni, ska vi göra skottdagen (ja, det är den 29 februari imorgon!) till värsta högtiden!
Vi har fortfarande inte helt bestämt vad det är vi ska göra, men jag kan med säkerhet säga att det kommer bli fantastiskt. Tanken är att det här ska bli ordvitsarnas fest!
Kanske att snön kom tillbaka enbart för att vi ska få skotta snö, jag vet inte. Det är fortfarande osäkert, men kanske att vi får åka och skjuta luftgevär igen. Egentligen borde vi vara här, för vi har en del skjutdörrar. Och fint vore det ju om vi hade en säckpipa och kilt!
Annars så tyckte Johanna att vi skulle äta älgpasta, jag tyckte att vi skulle göra tårta (ingen direkt ordvits där, men jaja) och ja... vi får se vad som händer egentligen!
Spännandespännande.
Det ingår många bra ingredienser.
Till exempel ska jag spendera båda dagarna med två av mina bästa människor - de två andra tredjedelarna av Ljómi. Allt blir ju egentligen bra då!
Idag ska vi lämnna tillbaka såväl lövet som vi gjorde tillsammans och det jag gjorde själv, och sen bär det av till Hallwylska muséet! Blir kalasfint.
Och imorgon hörrni, ska vi göra skottdagen (ja, det är den 29 februari imorgon!) till värsta högtiden!
Vi har fortfarande inte helt bestämt vad det är vi ska göra, men jag kan med säkerhet säga att det kommer bli fantastiskt. Tanken är att det här ska bli ordvitsarnas fest!
Kanske att snön kom tillbaka enbart för att vi ska få skotta snö, jag vet inte. Det är fortfarande osäkert, men kanske att vi får åka och skjuta luftgevär igen. Egentligen borde vi vara här, för vi har en del skjutdörrar. Och fint vore det ju om vi hade en säckpipa och kilt!
Annars så tyckte Johanna att vi skulle äta älgpasta, jag tyckte att vi skulle göra tårta (ingen direkt ordvits där, men jaja) och ja... vi får se vad som händer egentligen!
Spännandespännande.
Allmän kramutdelning!
Hörrni! Jag måste ju berätta vad det var vi faktiskt inspirerats av när vi gjorde vårt löv!
Amanda tyckte att det påminde om paisleymönster, vilket jag tyckte var fint & helt rätt, så en kram för en fin gissning vi inte ens tänkt på!
Emma, Emil & Josefine gissade dock på drömfångare vilket är HELT RÄTT! TJOHO! KRAMKALAS!
Ni får välja färg själva!
Amanda tyckte att det påminde om paisleymönster, vilket jag tyckte var fint & helt rätt, så en kram för en fin gissning vi inte ens tänkt på!
Emma, Emil & Josefine gissade dock på drömfångare vilket är HELT RÄTT! TJOHO! KRAMKALAS!
Ni får välja färg själva!
för vi fäster livet till oss med gem och klister
Hörrni! Nu har det ju gått mer än en månad sen vi avslutade kalenderprojektet med Ljómi, och jag har ju inte visat er en sammanfattning av hur min faktiskt blev! Men nu är det allt dags, så nu ska ni få se!
Tadaa! Baksidan är väldigt simpel men ganska fin! Min favorit är juni, men juni var också en spektakulär månad. Sen är det lite knöligt de första månaderna, för då hade jag så dåligt lim. Hehe. Hoppsan!
Hursomhelst, nu har ni fått se hela grejen i ett svep! Kalas va? :D
Tadaa! Baksidan är väldigt simpel men ganska fin! Min favorit är juni, men juni var också en spektakulär månad. Sen är det lite knöligt de första månaderna, för då hade jag så dåligt lim. Hehe. Hoppsan!
Hursomhelst, nu har ni fått se hela grejen i ett svep! Kalas va? :D
när ett löv byter jobb
Oj, hörrni. Jag har haft alldeles full rulle typ hela helgen! Jag har ju saknat er! Men då är det ju så fint att komma hem och läsa om vilka fina människor ni är!
I lördags hade vi Ljómifest igen! Inget kalenderpyssel, dock. Vi har fortfarande inte (!) kommit på vad vi ska göra nu under 2012, men det var lövdags!
Så vi fladdrade iväg till Skogarnas hus och satte igång! Anki tog med sin nya P.V., som amerikanen Anton kallade det så ingen fattade. De flesta brukar säga pojkvän! Kalasfint, även fast han nog mest fick sitta och titta på när vi pysslade. :D
Knytaknyta! Vi har en väldigt distinkt sak vi inspirerats av, kan ni gissa vad? :D
Obligatorisk fikapaus!
Klippeklippa tyg! Anki fick göra det för hon är vår tygmeister.
Vi virade och sköt med häftpistol! Det är nog en av världens läskigaste grejer, få saker gör mig så nervös. Förutom typ spikpistoler. Och när de slåss med kniv på film.
Sen eldade vi upp den, för sånt gör scouter. (Inofficiell mötesplats för hobbypyromaner, ju. Fast jag hatar eld!)
Nej, men vi brände upp hål så den kan monteras!
Anki fick nya armar!
Jag fick inget nytt, men en bild på mig. WOW.
TADAAA! Ser ni vad det är? :D Gissa! Den som kan får en digital kram.
Det var svårt att posa och få med allt. Men fint ändå!
Man får ha fler bilder bara!
Så fint! Vi blev nöjda! Sen kollade vi på youtube lite, de andra gick men jag sov kvar (det finns alltid ledig säng hos Johanna, kalasbra!). Vi drack te och såg på Madagaskar 2, och dagen efter blev det mer äventyr, men det får ni se någon annan gång!
I lördags hade vi Ljómifest igen! Inget kalenderpyssel, dock. Vi har fortfarande inte (!) kommit på vad vi ska göra nu under 2012, men det var lövdags!
Så vi fladdrade iväg till Skogarnas hus och satte igång! Anki tog med sin nya P.V., som amerikanen Anton kallade det så ingen fattade. De flesta brukar säga pojkvän! Kalasfint, även fast han nog mest fick sitta och titta på när vi pysslade. :D
Knytaknyta! Vi har en väldigt distinkt sak vi inspirerats av, kan ni gissa vad? :D
Obligatorisk fikapaus!
Klippeklippa tyg! Anki fick göra det för hon är vår tygmeister.
Vi virade och sköt med häftpistol! Det är nog en av världens läskigaste grejer, få saker gör mig så nervös. Förutom typ spikpistoler. Och när de slåss med kniv på film.
Sen eldade vi upp den, för sånt gör scouter. (Inofficiell mötesplats för hobbypyromaner, ju. Fast jag hatar eld!)
Nej, men vi brände upp hål så den kan monteras!
Anki fick nya armar!
Jag fick inget nytt, men en bild på mig. WOW.
TADAAA! Ser ni vad det är? :D Gissa! Den som kan får en digital kram.
Det var svårt att posa och få med allt. Men fint ändå!
Man får ha fler bilder bara!
Så fint! Vi blev nöjda! Sen kollade vi på youtube lite, de andra gick men jag sov kvar (det finns alltid ledig säng hos Johanna, kalasbra!). Vi drack te och såg på Madagaskar 2, och dagen efter blev det mer äventyr, men det får ni se någon annan gång!
det sista regnbågspappret
Trots hajpen så gjorde vi ju inte kalendrar på nyårsafton - det fanns helt enkelt för mycket annat att göra! Snabbt uppe på hästen igen satte vi igång redan igår! Det var dags för el grand finale.
Titta så trevligt vi hade det! Johanna gjorde ett regnbågspapper. Bra grej, tycker jag.
Analogt igen, vi tog jättefina gruppbilder i soffan haha. Ni kanske kan få se när de sett dagens ljus. Ja, efter att de blivit framkallade då.
Sneak peek!
Johanna råkade ut för det där när man ska klippa något i en rund cirkel, men så blir det inte riktigt runt. Så då klipper man lite till, och lite till, och lite till tills den slutligen är lite för liten. Det är inte lätt det där med cirklar.
Men, vi blev ju (nästan) färdiga också!
Anki hann inte riktigt klart, men hon valde bilder från året som hon skrev och klippte ut för att sedan täcka framsidan med! Fast här kan ni se hur den blev till slut!
Annars är det min till vänster och Johannas till höger!
Känns lite galet att det är slut nu, vårt fina projekt. Det har varit ett fantastiskt fint år, och ett fantastiskt bra projekt. Jag vill tacka min mamma, min katt men framförallt mina kära Ljómivänner.
Och någon dag ska jag sammanfatta projektet lite för er!
Nu ska vi bara försöka komma på en bra idé till ett motsvarande projekt för 2012. Det ryktas att vi är sugna på 3D, men vi får se hur det blir.
2011 - året då Ljómi föddes.
Titta så trevligt vi hade det! Johanna gjorde ett regnbågspapper. Bra grej, tycker jag.
Analogt igen, vi tog jättefina gruppbilder i soffan haha. Ni kanske kan få se när de sett dagens ljus. Ja, efter att de blivit framkallade då.
Sneak peek!
Johanna råkade ut för det där när man ska klippa något i en rund cirkel, men så blir det inte riktigt runt. Så då klipper man lite till, och lite till, och lite till tills den slutligen är lite för liten. Det är inte lätt det där med cirklar.
Men, vi blev ju (nästan) färdiga också!
Anki hann inte riktigt klart, men hon valde bilder från året som hon skrev och klippte ut för att sedan täcka framsidan med! Fast här kan ni se hur den blev till slut!
Annars är det min till vänster och Johannas till höger!
Känns lite galet att det är slut nu, vårt fina projekt. Det har varit ett fantastiskt fint år, och ett fantastiskt bra projekt. Jag vill tacka min mamma, min katt men framförallt mina kära Ljómivänner.
Och någon dag ska jag sammanfatta projektet lite för er!
Nu ska vi bara försöka komma på en bra idé till ett motsvarande projekt för 2012. Det ryktas att vi är sugna på 3D, men vi får se hur det blir.
2011 - året då Ljómi föddes.
festen, glädjen och den perfekta rosetten
Träffade mina bästa människor och pysslade igår! Vi gjorde då december, vilket betyder att kalenderprojektet verkligen börjar närma sig sitt slut! Läskigt, knäppt och roligt! Just nu är vi i full gång med att smida planer för nästa årsprojekt, och det lutar just nu åt 3D! Vi får se hur det blir, hehe!
Finn en Ernst!
Det var decemberfrost och julmys på kalendertemat.
Och röda rosetter. Rosetter är bra! Fast det är svårt att knytan en sån där riktig rosett, ska ni veta! Min blev medioker, men det gör inget.
Vi gjorde ungefär sånt vi brukar, ni vet. Det var superfint, trots att vi förmodligen ätit sömnpiller av misstag för alla satt och halvsov! Ack.
Tadaa! Ernst fick inte vara med i slutet på min, han passade inte riktigt in. Men som vanligt, från vänster: min, Johannas och så är den lilla Ankis! (vars rosett blev sjukt mycket bättre än min. Ack, jag tror hon får lära mig någon gång.) Johanna ska ha party, för den tionde fyller hon arton! Kalaskalas!
På nyår blir det grand finale på projektet då hörrni - då är det dags att göra omslaget! Har redan lite beslutsångest, haha. Nu ska vi ju sammanfatta hela året! Knäppt.
Hursomhelst, fin eftermiddag!
mörkret faller fast solen skiner
Igår bar det av till Bromma, och på vägen dit börjare världen glittra.
Jag och Johanna gick tillsammans från henne hem till Anki och på vägen dit finns det runda nästanmumin-hus.
Och en random totempåle MED EN UGGLA. Cool stuff, bro.
När vi kom fram satt Anki och fifflade med cernitlera och tomma patroner, för hon gör världshäftiga grejer som vanligt. Sen började vi klippa!
Fast vi kom inte så långt innan vi tyckte det var dags för fika. Så vi åt fika och utforskade youtube, det är standard för tiden.
Sen var det supermörkt, så vi tände ljus!
Vi spånade också idéer till nästa års månatliga projekt och vårat löv. Jag var sekreterare eftersom att min kalender var klar. Vi hade inga vanliga papper så jag skrev på en sida i en tidning.
Himla mysigt var det ska ni veta!
Och såhär blev det. Jag tror att vi alla blev lite påverkade av novembermörkret. Medurs går det min, Johannas och så Ankis.
Nu tänker jag att jag måste spara som sjutton på juliga små urklipp, för nästa gång är det dags för december! Tjoho!
nederlag schmederlag, bakslag schmakslag
Alltså, det är hemskt pinsamt och knappt så jag vill berätta det för värre än såhär har det aldrig varit förut. Men ni har rätt att veta så här ska ni få höra.
Vi är nästan två veckor försenade med utformningen av november till kalenderprojektet. Två veckor! Det är ju för sjutton en halv månad - om lika lång tid som vi är sena ska vi göra december! Ack och usch alltså.
Men, fantastiska som vi är låter vi oss inte hindras av nederlag likt detta och kör på mer taggade än någonsin idag!
Förutom det vanliga kalenderfixandet ska vi även brainstorma fram idéer till vårat löv till Ser du löven för alla träd? Vi anmälde intresse om ett varsitt löv alla tre, men det var bara Johanna som fick ett.... Jag tror vi var lite sena! Men ett är mer än inga, och vi bestämde oss därmed (eller ja, Johanna är så snäll att hon delar med sig!) för att göra ett gemensamt. Projekt likt detta kräver planering och fantastiska idéer och imorgon är det dags!
Har ni tur kanske ni får veta hur vi tänkt!
Hursomhaver, snart får ni se uppföljaren till detta drama.
Get excited!
Vi är nästan två veckor försenade med utformningen av november till kalenderprojektet. Två veckor! Det är ju för sjutton en halv månad - om lika lång tid som vi är sena ska vi göra december! Ack och usch alltså.
Men, fantastiska som vi är låter vi oss inte hindras av nederlag likt detta och kör på mer taggade än någonsin idag!
Förutom det vanliga kalenderfixandet ska vi även brainstorma fram idéer till vårat löv till Ser du löven för alla träd? Vi anmälde intresse om ett varsitt löv alla tre, men det var bara Johanna som fick ett.... Jag tror vi var lite sena! Men ett är mer än inga, och vi bestämde oss därmed (eller ja, Johanna är så snäll att hon delar med sig!) för att göra ett gemensamt. Projekt likt detta kräver planering och fantastiska idéer och imorgon är det dags!
Har ni tur kanske ni får veta hur vi tänkt!
Hursomhaver, snart får ni se uppföljaren till detta drama.
Get excited!
hösten vinkade och sa hej, så vi log och sa hej tillbaka
Så som varje månadsskifte det här året samlades Ljómi för att återigen fixa med vårt almanackepyssel igår! Nästnäst sista månaden är det ju till och med, känns helt knäppt. Fast lite fint också, att det snart är dags att göra framsida!
Som vanligt åkte miljoners tidningar fram!
Trängdes lite med tekalas.
Det fotograferades lite. Hehe.
Johannas eminenta strösselsamling stod framme! Helfint!
Sen hade vi finfika i bästa temuggarna.
Och åt bulle och kakor! Kalas!
Anki blev klar först, så sedan spådde hon mig med sina tjusiga tarotkort. Det ser rätt ljust ut för mig!
Och till slut var vi färdiga! Vill ni se större kan ni klicketiklicka!
Ordningen är min, Johannas och så är den lilla Ankis. Så får vi se hur oktober blir egentligen, jag känner att det blir en del plugg med lite tenta och sådär, men annars tänker jag mig en himla massa höstmys!
Dagens äventyr tog dock inte slut där, men vad som hände sen får ni se någon annan dag! Det innefattade regn, kubbar, T-röd, och världens läskigaste smäll. Spännande va?
snaggen, muggen & den blomstrande hästen
Igår var det lördagen som var en alldeles fantastisk lördag, och ungefär såhär såg den ut!
Jag mötte upp Anki (som snaggat sig, tjoho!) & Johanna! Och då visade det sig att det var festival & loppis alldeles vid min tvärbanestation! Så vi gick och undersökte. 
Rotade lite i lådor.
Och letade bland kläder. Jag gjorde för övrigt livets största fynd, som ni ska få se imorgon kanske!
Det var himla gulligt, det lilla ståhejet. De hade sqaredance (tror jag!), ni vet där någon säger saker som "Ladies turn left and change partner"! Och så uppträdde någon MEGAKÄNDIS som ingen visste vem det var.
Sen tog vi oss hem och det blev dags för pyssel.
Jag hittade världens bästa karusellhästbakgrund. 
Pysselipyss!
Kvällssol och Anki.
Och Johanna klippte!
Och hipp som happ, hundra år senare (med glasspaus!), var vi färdiga. Min till vänster, Johannas till höger och Ankis är den lilla! Let's do this, september.
