operation: julmys, del 2


första snön

Rätt så bra ändå.

smält plast och andra fulheter

Min kära storasyster kom in till mighäromdagen och berättade att hon hittat ett nytt pysselsätt. Åhå, tänker ju jag då och ville självklart hänga på.
Det hela går ut på att klippa ut bitar av PET-flaskeplast för att sedan använda en tändare för att smälta och på så vis ändra form på dem! Busenkel återanvändning, och sjukt roligt! Älskar saker som är en gnutta slumpmässiga, att försöka kontrollera det okontrollerbara ni vet. Och så bara blir det som det blir.

Jag gjorde en pion och använde botten av en julmustflaska som understa bladlager och klippte ut mindre delar till de inre bladen.
Vete sjutton vad jag ska med den till, men den är rätt så tjusig och är lite utav en kameleont vilket ju är bra. Ska pyssla sönder hela världens PET-flaskor nu!


Bonus-berättelse:
Hela det pysslet är liksom lite extra makalöst, för ni ska veta att i min familj är "PET-flaska" inte bara benämningen på en sorts plastflaska, utan även ett begrepp vi använder när någon hittat en lösning på ett problem genom att använda lite - till synes - värdelösa saker såsom tändsticksaskar, stenar men framförallt PET-flaskor. Detta härstammar till stor del från min käre far, som i sitt eviga hemmabyggande (han var faktiskt en mästerlig hemmasnickare) otroligt ofta använde sig utav just PET-flaskor. Exempelvis gjöt han betongtyngder i avklippta flaskor när han skulle bygga en spaljé, och året vi hade julgranen hängandes i taket (obs! sant) och vi funderade på hur vi skulle lösa vattningen var lösningen - just det - en PET-flaska. Det blev en ytterst elegant lösning med en flaskbotten täckt med aliminiumfolie och funkade bra hela julsäsongen.
Så nog slår hjärtat lite snabbare så fort jag får nys om ett pyssel där man använder PET-flaskor. Men ni kan ju tänka på det nästa gång ni ska hemmafixa - PET-flaskor är en gudagåva.

<



bloglovin