Saker som är bra i september
Den här tycker jag är ungefär världens höstfinaste låt.
(Sen tycker jag att Readit1st är en så himla bra grej. Men det är egentligen en parentes här, för er som gillar böcker och ogillar vissa filmatiseringar av böcker.)
saker jag väntat på men inte väntar på längre
- Mitt Pottermore-mail. Om tre veckor får hela världen tillgång till sidan, men som beta-testare fick jag tillgång igår. (sist av alla beta-testare, men ändå!) Det är himla fint, man får följa med i berättelsen om the boy who lived, klicka sig runt i vackra illustrerade scener och köpa sig en egen trollstav, välja ett djur och bli sorterad. Jag har en äppelstav med fenixfjäder i, en uggla (skräll!) och hamnade i Gryffindor. Måste erkänna att jag blev lite paff. Har alltid tänkt mig själv som Ravenclaw, och har aldrig riktigt relaterat till Gryffindors modighetsfokus! Men humtidum.
- Min nya höstjacka. Jag gillar den fantastiskt mycket!
Saker jag fortfarande väntar på:
- Jultaggen. Inte julafton i sig, utan när folk tänder ljusslingor överallt och äter pepparkakor utan anledning. Jag väntar på väntan.
- Att se nästa Glee-avsnitt. Det kom visserligen ut idag/igår/när det nu är med tidszoner. Ska se det så snart som möjligt! Jag menar, det heter I am Unicorn - hur dåligt kan det bli?!
- Framtiden.
höstvärmen och mysfaktorn
Det finns vissa saker här i livet som är lite större än andra. Studenten till exempel! Ni vet, ett sådant ögonblick där man verkligen borde klappa sig själv på axeln. Det är samma med bland annat att lära sig cykla, ta körkort och att flytta hemifrån.
Igår hände något av lite samma magnitud mig.
Jag stickade klart min halsduk! Fick garnet och stickorna av mormor i julklapp, och har stickat sen dess. Visserligen med smärre uppehåll och sådär, men ändå.
Det är alpackagarn, tror jag... och stickorna är 7 mm! 80 maskor, stickastickasticka och så ihopsydd till en tubhalsduk! Förmodligen världshistoriens varmaste och mysigaste halsduk. Nu vet ni!
att hitta kulturama i skrivbordslådan
Jag sorterade om min anslagstavla igår, vilket ledde till att jag började rota i lite lådor. Bland annat min låda med allt jag gjort på Kulturama! Ojojoj, vad med grejer hörrni!
Typ en massa slarvigt framkallade provlappar. Men lila fläckar är ju fint, hehe. Åh, saknar ettan och mörkrummet.
Och en miljard kopior.
Första kontaktkartan ever! Då tyckte jag att det var jobbigt att man hade så få bilder på sig.
Om jag bara vetat alltså! I trean fick vi bara två negativ. Fast då lekte vi ju med galna kameror. Det här är liksom kontaktkartan - negativen var såhär stora! Helt galet. Plus att man fick ha skynke över huvudet när man ställde skärpa. Kändes väldigt artonhundratal!
Året innan lekte vi Avedon med analog Hasselblad!
I trean hade vi många uppgifter som jag tyckte var semi-roliga. Typ som ljussättningsuppgifter. Och ljussättningsuppgifter. Och vet ni? Ljussättningsuppgifter! Glas med svart bakgrund och vit kant, glas med vit bakgrund och svart kant, stilleben, efterlikna ljus och så vidare.
Och så såklart, det svåraste jag någonsin gjort. Efterlikna ljus från en bild man tagit utomhus. Det tog en miljard fyrahundrafemtiotre år, men det är ju inte helt lätt att försöka återskapa ljuset från en helmulen himmel i en liten studio.
Och så fick vi slutligen färglabba! I början fick vi knasiga blodröda bilder, lite knäppt. Men sen blev det lite mer som det skulle.
Anslagstavlan i fråga är dock fortfarande under konstruktion, men har ni tur kan ni få se hur det blir!
Jag skulle även vilja berömma mig självför min förmåga att få samma ekparkett i så många olika nyanser i det här inlägget. Jävligt fett, tycker jag.
när solen slår ut och blommorna skiner
Vi har en klockranka som blommar på balkongen nu. Och vet ni vad? Den är lite speciell, för den pollineras av fladdermöss! Helt knasigt.
Sen så har vi plockat in lite luktärter. För inomhus kan man ha det blommigt och fint trots att det är höst.
Hejsvej!
tandemcyklar och tända ljus
Efter femton månader i karantän och fyrahundra år i sjuksängen börjar jag få lite spunk. Jag har gjort mitt bästa för att inte hamna fatalt efter med basårandet men det är också ungefär allt jag har orkat.
Men idag ser jag ljuset i tunneln, och det fanns faktiskt lite energi över till sånt som jag gillar allra bäst!
Så jag plockade fram papper och penna och ritade lite. En cykel, en lampa och lite sånt. Och så klippte jag sönder den! För alla er som sitter och undrar varför i all sin dar jag klippte sönder ett sådant mästerverk så kommer svaret här.
Det var dags för lite tändsticksaskspimpning igen! Tjoho!
Fast den här gången körde jag inte en bild per tändsticksask, utan gjorde ett litet tändsticksaskspussel!
Klurigt som sjutton!
Men är man ett pusselproffs så är man!
Och så ner i tändsticksburken!
kliché schmliché!
Ibland skrattar jag lite åt mig själv och tänker att Jösses, jag är ju verkligen en levande klyscha! Och ibland är jag ju så förbaskat cheesy.
Ni vet, när jag hyllar doften av regn och hävdar att allt blir vad man gör det till och sånt. Rena rama klyschkalaset ju!
Ni vet, när jag hyllar doften av regn och hävdar att allt blir vad man gör det till och sånt. Rena rama klyschkalaset ju!
Men vad sjutton, klyschor är ju klyschor av en anledning! Fast... det är ju också en klyscha.
Jag tycker egentligen att det är ganska knäppt att vissa smarta och bra saker avfärdas bara för att de är klyschiga. För att de sagts några gånger för mycket!
Det är väl kanske vår kollektiva strävan efter att vara alternativa som gör att vi tar avstånd från klyschorna. Vi är ju alla små pretentiösa hipsters innerst inne. "Jag sa att klyschor var klyschor av en anledning innan det var coolt."
Fast egentligen... några av världens mesta och bästa saker är ju världens ostigaste klyschor. Så det kanske inte är så farligt ändå.
Fast jag tror att jag kommer fortsätta att skratta lite åt mig själv när jag ställer mig där på balkongen och lyssnar på regnet. Men jag kommer nog aldrig att sluta med det.
att fylla väggar med onödiga vackerheter
Den här tapeten hörrni, gud så finfinfin.
Fast jag tänker ju som jag nästan alltid gör för tiden att... det där borde man ju göra själv.
Fylla en vägg med bilder liksom - oldest trick in the book!
Fylla en vägg med bilder liksom - oldest trick in the book!
Brocante heter den annars, från kollektionen Pip.
Sen finns det ju även My Porcelain.
Och Memories.
Fina, tycker jag!
Och lite roliga, eftersom det är så typiskt hur saker är nufötiden. Nej, vi sätter inte upp våra egna bilder eller tallrikar på väggarna (det gör ju bara tanter - isch!). Vi köper en svindyr tapet så det SER UT som att vi gjort det! Nästan lite meta ju.
i höst och vinter vill jag ha ljusslingor ungefär överallt.
Och tända ljus. Och gärna bygga en koja.
Mikaela Bjarve har gjort det fint, till exempel.
Eller så vill jag ha det såhär. Inte för att jag har en alldeles egen gata att pynta, men ändå.
Eller kanske smyga upp en natt och fylla närmaste björk med fina små lampor. (Känns dock som att sladdarna kommer att avslöja mig.)
Och bara ligga och läsa eller pyssla.
Och jag har ju faktiskt redan en alldeles egen kalasfin ljusslinga!
Så ja, klicketiklick för källor!
åh så fint
vad man gör när man inte gör något
Ja, vad gör man inte när man ligger hemma och är sjuk och har sett sina sista Doctor Who-avsnitt? Jo, man lägger Harry Potter-pussel och leker med mystiska fotoappar.
Tja, det funkar ju det med.
Och hallå - spela gärna Wordfeud med mig! Jag heter timvisare, såklart!
kalas och invigning
Det blev ju egentligen inte riktigt en tårta som tårtgafflarna invigdes med, men en halloncheesecake är minst lika bra tycker jag!
Och jag måste ju säga att de var alldeles utomordentliga att äta med och åh, allt blev ju fasligt mycket tjusigare!
Plus att det underbara stycke regnbåge som ligger på bordet är ett av loppisfynden i Aspudden! Kalas!
lördagar som går vilse
Idag har vi firat min kära storasyster, som på måndag fyller tjugoett. Hon tyckte dock att måndagar är dåliga dagar att födelsedagsfira på, så vi tog det idag istället. Vi har haft fantastiskt familjehäng hela förmiddagen, med sångväckning och födelsedagsfrukost. Fint!
Annars hade jag lite planer att spendera resten av min dag med sådant som man gärna gör på lördagar. Lite pyssel, ni vet. Små syprojekt och allt sånt fint fix.
Annars hade jag lite planer att spendera resten av min dag med sådant som man gärna gör på lördagar. Lite pyssel, ni vet. Små syprojekt och allt sånt fint fix.
Men ja, som ni säkert vet så blir saker inte alltid som man tänkt sig.
Typ som nu, när jag - istället för att sitta i ett soligt vardagsrum vid symaskinen eller på golvet i mitt rum med sax och lim i hösta hugg - ligger i sängen, kollar på Doctor Who, dricker te och spelar Wordfeud. För mer orkar jag minsann inte, med förkylning och allt.
Typ som nu, när jag - istället för att sitta i ett soligt vardagsrum vid symaskinen eller på golvet i mitt rum med sax och lim i hösta hugg - ligger i sängen, kollar på Doctor Who, dricker te och spelar Wordfeud. För mer orkar jag minsann inte, med förkylning och allt.
Den är fin den där serien, förresten. För det första pratar de alla fina typer av brittisk engelska, men det finaste är nästan när de åker till fyrtiotalet och har så himla fina kläder. Eller för all del 1700-talets Frankrike. Fantastiskt!
Bra är i alla fall att jag fick inviga mina fina tårtgafflar idag, och det var världens fest. Ni ska få se, det dokumenterades noga och fint.
Så länge kan ni titta på den här fina. Eller den här om ni kanske vill lära er lite om ljud. Eller den här, bara för att den är så häftig.
när det blåser på månen och katterna sover
Jag har en katt som oftast kallas för Katten men egentligen heter Maja. Hon är nästan lika gammal som mig (!) och börjar bli lite gråhårig, så nuförtiden sover hon ganska mycket. Ibland är det lite kallt och då brukar vi lägga på en filt eller så vilket gör att hon blir alldeles övernöjd.
Och då blir hon såhär söt:
(Bilden är det min kära storasyster som tagit. Nu vet ni!)
äpplet, solen och en lek på minuten
Igår var det dags för ett litet SLBS-kalas igen, men jag och Johanna förade (haha) lite hemma hos henne! Vi gjorde bland annat morotsplättar med äppelraita, vilket var helt kalasgott! Planen för mötet var ursprungligen british evening men sen ville vi hellre göra äppelpaj, så ja... vi plockade äpplen!
Kalas! Alldeles för många blev det, men sånt händer ju.
Sen knallade vi ner till Karsvik, där vi möttes av världens finaste höstljus.
Johanna tog tillfället i akt och plockade upp sin lilla Golden Half! Kalasfint med plastkameror ju, till och med jag är helt sanslöst exalterad för att se hur det blir!
Malin & Carro satte igång med att pynta bestick med lera. Helt plötsligt. Fint!
Äppelpajen blev såhär fin!
Och det blev succé. Alla ledare som hade "riktiga" möten med barn kom in och bara: GUD vad gott det luktade här då! Vi bara: Aa.
Sen lektes det lite På minuten!
Åh, det var så fint. Upptäckarna (10-11 år) hade Fångarna på fortet-möte. Så när det började lida mot sitt slut kom Jonas och Anki in och ville ha kastrullock och slevar. För de skulle slå i gong-gongen. Scouter alltså...
Det var fint att få Karsvikshänga lite, i alla fall! Trots att vi inte blev särskilt jättemånga...
Peace!
glitter på isländska
Tänkte att det var dags för lite glittrande ikväll.
Och så tänkte jag att Ljómi skulle behöva en glittrig och fin logga.
Så så mycket kalas hade jag. Ganska så väldigt mycket, skulle jag säga!
Nu ska vi se, någon dag när det är ljust och fint ska jag fotografera dem och se om de går att digitalisera.
Nu ska vi se, någon dag när det är ljust och fint ska jag fotografera dem och se om de går att digitalisera.
Jag hämtade ut min nya telefåne idag. Åh, så himla fin!
ettårsdag
Hallåhörrni, idag fyller ju bloggen ett år! Grattisgrattis.
För i början skrev jag ju mest bara om allt och ingenting. Det känns lite galet, nu när jag ser tilbaka. Sen köpte jag ny kamera vid jul någon gång och så blev allting lite bättre. Hehe.
Fast mest av allt förstår jag inte hur jag klarade mig utan pyssel då. Numera får jag ju allvarliga abstinensproblem efter en vecka.
Det är ganska länge fast ändå inte alls, men det har varit ett bra år tycker jag allt! Framförallt eftersom att mitt pysslande ökat exponentiellt delvis tack vare bloggen!
För i början skrev jag ju mest bara om allt och ingenting. Det känns lite galet, nu när jag ser tilbaka. Sen köpte jag ny kamera vid jul någon gång och så blev allting lite bättre. Hehe.
Fast mest av allt förstår jag inte hur jag klarade mig utan pyssel då. Numera får jag ju allvarliga abstinensproblem efter en vecka.
Hursom, lite såhär har det sett ut:
Tack för ett fint år!
att äta tårta med rosor
Åh, ni ska ju få se ett av mina finaste loppisfynd! (Alla var ju finast, i princip. Men jaja!)
Det var nämligen så att jag hade gått i någon vecka och tänkt att "åh, vad jag skulle vilja ha ett par tårtgafflar!". För det är ju faktiskt väldigt mycket mer kalas att äta tårta och kaka med fina gafflar än vanliga teskedar! It's a proven fact.
Det var nämligen så att jag hade gått i någon vecka och tänkt att "åh, vad jag skulle vilja ha ett par tårtgafflar!". För det är ju faktiskt väldigt mycket mer kalas att äta tårta och kaka med fina gafflar än vanliga teskedar! It's a proven fact.
Och så låg de där på ett bord, och hon ville ha blotta tjugolappen för båda lådorna!
Ja. Fina skaft, fin låda och så fina gafflar. Behöver jag säga att jag älskar dem?
Någon dag ska jag bjuda hem tolv fina människor på tårtkalas.
Jakten på perfekta marshmallows och eldiga diskussioner
Trots mystiska inställningar av tunnelbanetrafiken tog jag i alla fall mitt pick och pack och begav mig till Karsviks hage igårkväll.
Att gå mellan bokträden som ligger alldeles bredvid kändes lite som att komma hem igen. Här har jag lekt lekar när jag var åtta, kanske kastat livlina när jag var elva och byggt mänskliga pyramider när jag var fjorton.
Och där har jag även suttit och myst vid en eld och grillat nu när jag är nitton. Vi värmde saft också, och gjorde te. Perfekt, alltså.
Till en början var det världens mest ultimata glöd, och våra marshmallows blev så himla bra. Plus att vi täljde egna pinnar!
Anton grillade!
Micke med! Han hade till och med sin Sverigejacka, mycket fint. Vi fick ju en såndär alla som tillhörde den svenska kontingenten på WSJ! Så himla fint, alla matchade.
Sen blev det kallt, vi vände på vedträden, blåste lite och plötsligt var det inte perfekt glöd utan en värmande eld. Helbra det med.
Det var fantastiskt, hörrni! Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord, vilket vi alltid gör för tiden. Väldigt snabbt kommer vi in på så himla fina och knasiga samtalsämnen, och börjar diskutera massor! Igår hade vi värsta diskussionen om beroenden, vad det är och vad det finns för olika sorters beroenden. Det diskuterades lite huruvida det var rätt eller fel att uppmuntra till att spela WoW på JOTI/LANet som arrangeras i oktober. Vi pratade också om varför man sätter sig på vissa platser på tunnelbanan och ja ni vet... världen.
Det är ganska fint. För jag slås verkligen av att vi har växt upp, jag och mina Brandsläckare. Jag minns när vi var femton, pratade blaj och lekte Sanning eller Konsekvens. Nu är det allt andra puckar, trots att det bara var några år sen.
Fint!
solkatter överallt
Min storasyster har haft sin discokula i säkert knappt ett decennium, men har under senare år inte riktigt uppskattat den som back in the days. (när pappa faktiskt ordnat så att när du tände taklampan började den snurra och en lampa lös på den, liksom) Man växer ju ifrån saker! Tanken är numera att den ska få bo hos Anki istället, som i sitt 80-talande lär uppskatta den till tusen. Tillsvidare hängdes den i alla fall upp i mitt fönster.
Där den otippat nog fick solljus på sig en kväll.
Och plötsligt glittrade hela mitt rum av solkatter. Hur fint som helst!
och åh äntligen återvänder jag till mitt andra hem
Efter ett ack så långt sommaruppehåll (som visserligen inkluderade en sjujäkla resa och ett fint restaurangbesök) är det äntligen dags för SLBS att åter enas i det lilla röda huset i Bromma.
Fenomenalt. Vi ska grilla! (Ja, det är kallt. Men vi är scouter så det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder!)
bussen som räddar världen
På en av loppisarna i helgen köpte jag en leksaksbuss. Som säger "Save the world, let's recycle!". Den är ungefär jättefin, tycker jag.
när man flyger genom tid och rum
På aspuddenloppisen hittade jag en alldeles fantastisk brosch.
Alltså jag tycker verkligen om den superdupermycket. Hur bra med en luftballong liksom? Åh.
Och så hittade jag den här.
Det är ju kalas det där med loppisar, hörrni.
en gata full med begagnade människor och nya saker
I söndags var det tvåkilometersloppis i Aspudden! Jag var där med mina bästa.
Johanna laddade genom att äta yoghurt med sugrör.
Anki körde lite mer klassiskt och använde sked!
Loppisen i sig var smockfull och väldigt lång, men vi hittade alla lite finheter så!
Min kära syster hittade bland annat en taklampa! Som såg så fin ut i gräset när vi tog lite paus, tyckte jag. Den är kalasfin i hennes rum också, ska ni veta!
Jag gjorde några små fynd, hittade en löpare till vardagsrummet, ett Harry Potter-pussel (:D), världens finaste tårtgafflar och så fina broscher.
Men det får ni se någon annan gång. Hejsvejs!
Men det får ni se någon annan gång. Hejsvejs!
Att se Mumin stå på händer och bara säga som Blaine: "Oh, there you are. I've been looking for you forever."
Nu är det här, ögonblicket ni alla väntat på - ögonblicket som kommer att förändra era liv för alltid. Jag lovar, det är ögonblicket med ett stort och fantastiskt Ö. Ni ska äntligen få veta vad jag fyndade på loppisen i lördags!
Ni vet säkert hur det är, man går och sneglar på alla möjliga saker, mest urväxta barnkläder och slitna leksaker. Man ser något med blommor på eller något regnbågsrandigt men hittar egentligen inget som får hjärtat att slå ett extra slag (eller något speciellt slag alls). Sen står den där, helt plötsligt. Muminmuggen. MUMINMUGGEN. Den du längtat och trånat efter i ÅRATAL men aldrig riktigt velat gräva tillräckligt djupt i plånboken för. Där bara står den, helt sonika och rakt uppochned på ett bord, inklämd mellan en overall med lite barnmat på och några gamla VHS-filmer. Det är som när det blivande paret på film får syn på varandra genom folkvimmlet, fast bättre.
Jag höll tillbaka vad som skulle kunna vara världarnas tjut av glädje (jag har nämligen hört att man inte ska bli för uppenbart exalterad, men vad vet jag!), går fram, lyfter upp den försiktigt och blir störtkär. Titta bara vad fin den är:
"Vad ska du ha för den här?"
"Tja, jo... den är ju helt ny..."
Och jag bara tänkte: ÅHNEJNEJNEJ, hon kommer vilja ha hundramiljarder för den! Ni vet hur man hinner tänka något minst tusen gånger på ungefär en sekund? Så var det.
"..så tjugo kronor."
"Tja, jo... den är ju helt ny..."
Och jag bara tänkte: ÅHNEJNEJNEJ, hon kommer vilja ha hundramiljarder för den! Ni vet hur man hinner tänka något minst tusen gånger på ungefär en sekund? Så var det.
"..så tjugo kronor."
Jag trodde någonstans att hon drev med mig. DEN HÄR FINA för ynka tjugolappen?! Men nej, helt på riktigt. Jag lämnade bort en skrynklig gammal Selma och fick i utbyte den här skönheten. Jag kunde knappt fokusera på resten av loppisen. Helt allvarligt, alltså. Jag ville inte ens lägga ner den i min väska, utan gick bara runt och kramade om den något krampaktigt.
Så numera har mitt liv den finaste guldkanten det kan ha, ska jag säga er. För man kan ju inte annat än bli glad av en blårödgul mugg med glada Muminfamiljen på?
Jag kan ha det fantastiskt fint när jag dricker te och äter en hel påse med äpplen. Det gör jag ju förstås inte, men jag skulle kunna! Och tänka lite på hur Muminpappan ger sig iväg på äventyr helt sådär bara och åker båt med hattifnattar.
När jag pluggar fysik kommer Snorkfröken och sprider fnitter och glitter!
Äsch, livet är fasligt bra just nu helt enkelt.
Mitt tips för ett lyckligare liv:
- Köp en muminmugg.
Och rubriken? Ja, Glee såklart.
snaggen, muggen & den blomstrande hästen
Igår var det lördagen som var en alldeles fantastisk lördag, och ungefär såhär såg den ut!
Jag mötte upp Anki (som snaggat sig, tjoho!) & Johanna! Och då visade det sig att det var festival & loppis alldeles vid min tvärbanestation! Så vi gick och undersökte. 
Rotade lite i lådor.
Och letade bland kläder. Jag gjorde för övrigt livets största fynd, som ni ska få se imorgon kanske!
Det var himla gulligt, det lilla ståhejet. De hade sqaredance (tror jag!), ni vet där någon säger saker som "Ladies turn left and change partner"! Och så uppträdde någon MEGAKÄNDIS som ingen visste vem det var.
Sen tog vi oss hem och det blev dags för pyssel.
Jag hittade världens bästa karusellhästbakgrund. 
Pysselipyss!
Kvällssol och Anki.
Och Johanna klippte!
Och hipp som happ, hundra år senare (med glasspaus!), var vi färdiga. Min till vänster, Johannas till höger och Ankis är den lilla! Let's do this, september.
helgen med allt som är bra
Helgen som just har börjat har stor potential till att bli en alldeles fantastisk helg. Den kommer nämligen att innehålla ungefär sånt här! 
Klicketiklick för källor!
Fast det har ju såklart inte hänt än, så vi får se hur verkligheten ser ut. (Jag ska pyssla och loppisa, om ni inte förstod alltså!)
Klicketiklick för källor!
soligt syprojekt, som sagt
Igår var det fredagkväll och jag tänkte, vad gör man på en fredagkväll om inte pysslar lite.
Så jag satte mig på golvet i mitt rum som vanligt och tittade på solen lös in så himla fint. (Kollakolla där är den rosa tigervargen! Och mina burkar till blomkrukor!)
Jag påbörjade något man skulle kunna kalla ett syprojekt, ungefär.
Jag tycker att sol genom ljusa tyger är ungefär det vackraste som finns!
Det går inte alls att se vad det är just nu, och jag tog paus innan det började på riktigt i och med att vi inte har någon nål på symaskinen!
Men åh vet ni vad? Det ska bli en krage! En löstagbar krage, ni vet. Som ett halsband fast bättre!
Vi får se hur den ska få se ut bara, humtidum.
att göra månader till bilder och år till ett bildspel
Okej, hejsan! Idag tänkte jag visa er något jag tänkt visa ett tag nu. Min ursprungliga tanke var att göra det här vid halvlek, alltså i juni men ja... nu blir det tvåtredjedelslek istället!
Jag, som en del av Ljómi, har ju nämligen sysslat med en väggalmanacka i åtta (eller nästan nio) månader nu! I slutat av varje månad träffas vi och klipper ihop en alldeles fantastisk bild till följande månads sida i almanackan. Egentligen får man göra som man vill, men vi har kört lite att man ska försöka sammanfatta sina förväntningar av de kommande 30 dagarna!
Jag, som en del av Ljómi, har ju nämligen sysslat med en väggalmanacka i åtta (eller nästan nio) månader nu! I slutat av varje månad träffas vi och klipper ihop en alldeles fantastisk bild till följande månads sida i almanackan. Egentligen får man göra som man vill, men vi har kört lite att man ska försöka sammanfatta sina förväntningar av de kommande 30 dagarna!
Så, jag tänkte visa er en sammanfattning av mina sammanfattade månader hittills!
januari & februari
Januari gjordes på nyårsafton 2010, och februari gjordes en dag när vi åt trevliga semlor & gjorde klockor!
mars & april
Mars gjorde vi samma dag som det var melodifestival och dagen efter såg vi Trettondagsafton, och till april passade vi även på att smycka våra hörlurarsladdar med pärlor.
maj & juni
juli & augusti
När det var dags för juli kollade vi också på Harry Potter and the Deathly Hallows part 1 och åt hemgjord kakdegsglass, och när det var dags för augusti åt vi glass igen och två tredjedelar av Ljómi var nyhemkomna från WSJ.
Så, så har det sett ut under det här året! September, oktober, november & december kvar och runt nyår (eller på nyår) är det dags att göra framsidan till alltet. Kommer bli helt galet!
fix&trixupdate!
Ni ska veta att det alltid händer lite småsaker härhemma, vissa mer och andra mindre värda att visa för världen. Bland annat har min kära storasyster blivit en riktig hejare på att vika tranor, och vår trollhassel har fått äran att bli hem till ett flertal sådana.
Helt kalasbra!
Utöver detta skrev jag ett extremt meningsfullt och superbra vykort (inklusive recept!) till Johanna. Stjärnan var inte med då, men jag tänkte att det var så tråkigt att bara sudda som vanligt.
Så ja, sånt händer och fötter in the Andersdotter residence.
Kalasbra!
septembermornar och lönnlöv
Igår var det sista dagen i augusti, och jag tror bestämt att vi därmed tagit ett officiellt steg in i hösten. Vi har inte riktigt tagit oss in i under 10 gradersevigheten, men det går inte att förneka att det närmar sig!
Men misströsta inte, kära vänner. Det finns hopp.
Ett exempel på just sådant hopp är det monstruöst fina inlägg Karin gjort - om hur hösten gör henne lycklig. Så himla bra!
Klicka på bilden för fantastiskt trevlig höstinspiration!
som ett paket på posten
Min syster fyller tjugo plus ett om tjugo minus ett dagar, men med årets extremt otippade framförhållning har jag redan köpt present! Så idag tänkte jag att det var lika bra att slå in den. Som en följd av mitt extremt bristande pysslande söker jag pysselmöjligheter överallt, och vad är bättre än en paketinslagning?
Så fram med tidningar (bästa papperspysselmaterialet, bara så ni vet) och så klippa och tänka lite.
Så fram med tidningar (bästa papperspysselmaterialet, bara så ni vet) och så klippa och tänka lite.
Till slut körde jag på svartvitt. Vilket jag sällan brukar, men omväxling förnöjer!
Det var lite mörkt och så, men jag är nöjd med paketet! Trots att vecken är alltifrån perfekta, men sånt är ju bara petitesser!
Jessica Andersdotter, tjugo, Stockholm. Studerar konstvetenskap och gillar saker som är gamla, ljus som glittrar i glas, magi och att skapa. 
