lite socker - en dag

en dag

Det var dagen då

- mina strumpbyxor och tår färgades rosa av mina skor för att jag gick i regnet så mycket (för mycket)

- jag litade på min storasyster och varken tog paraply eller gummistövlar
- vi träffade en kär familjevän för att välja ut porslin från Sydafrika som vi egentligen ju fick i studentpresent för två respektive fyra år sen

- jag såg jättemycket fina grejer

- vi gick in på Bukowskis för att kolla soffor men var så blöta att det rådroppade

- och därmed fick börja med att låna toaletterna för att krama ur håret över handfaten

Vi kan ju titta lite på hur det såg ut:

Kamelo var det vi åkte till, som startades för tio år sedan av just den kära familjevännen som nu gett oss porslin.

Minns fortfarande när hon skulle börja med detta. Hon bara bestämde sig, ändrade sitt liv och satsade helt på att importera och sälja sydafrikansk inredning och design. Hon jobbade som en galning, och det gick! Rätt fantastiskt.

Har dessutom ett så starkt och fint minne av hur glad hon var när hennes första kuddar och tallrikar såldes på R.O.O.M.

Och kolla bara vad fint allt är nu.

Mycket är inköpt från mindre familjeföretag, så hon har åkt på långa resor för att träffa de som faktiskt gör grejerna. Så bra!

Plus alldeles lagom mycket horn. Dessa ljusstakar alltså! Vill ha.

Vad vi besökte är, som ni kanske ser, inte en butik utan ett showroom. Så hit kan ni gå om ni vill beställa ett gäng strutsfjäderlampor.

Men så det vi åkte dit för - porslinet! Det är handgjort och därmed perfekt skevt. Vi fick välja ut två stycken paket á sex tallrikar, och rackarns vad svårt det var att välja! Vi fick ju välja storlek, färg och modell som vi ville. Spetstrycket blev det, i alla fall, som helt underbart varierar i mönster mellan leveranserna då de plötsligt måste köpa nytt tyg. Jag valde i alla fall blå och aubergine, vilket är färgerna ni ser längst fram i bild.

Stora tallrikar i blått, och så auberginefärgade skålar. Så himla bra studentpresent, och så himla trevligt besök. Sen bjöds det på lunch och förhör om livet sen sist, behövligt då det var fruktansvärt längesen vi sågs.

Sen gick vi ju vidare i ösregnet, åkte lite fel och fick gå svinlångt i skyfall vilket ju är mindre bra när en ska till auktionsverk. Nåja. Vi gick ju runt och spanade ändå! Så fint. Vill ha nästan allt.

Det var dessutom dagen då Lumos blev stucken av ett bi för första gången, under de korta minutrarna vi var ute på balkongen vädret till trots. Flugjakt är nämligens hans favoritintresse, men den här gången slutade det illa. Plötsligt skakade han upprört på huvudet, jamade och sprang iväg och när jag väl fått fatt på honom såg jag att det satt något alldeles under hakan. När jag sedan försökte peta bort det (från en minst sagt upprörd katt) insåg jag att det var bakdelen på ett bi! Jag fick till slut loss den, men stackars liten svullnade ju upp som bara den om hakan. Han såg inte alls ut som sig själv resten av kvällen, med en käke som till en början skulle passa superhjältar men sedan blev till en liten dubbelhaka. Han åt i alla fall upp biet, så 1-0 till Lumos.