lite socker

Alicia är alldeles speciell och makalös ska ni veta, och är förmodligen den enda riktiga magikern jag känner. Men magi är det, i alla fall, det hon gör. Allt hon gör är magi.

Hela hennes existens känns som en välbalanserad saga där en blandat en del Mumindal, en del Underland och en del domedag. Som om Tove Janssons Kometen kommer utspelade sig i Underlandet, där rosenbuskar och vita kaniner samsas med skeppsvraken på den ödelagda havsbottnen (för havet har rymt i rädsla för kometen). Undergångsdramatik som är så vacker att det gör ont.

Jag är onekligen en sucker för hennes konstnärliga (ja, Alicia, konstnärliga!) uttryck. Det är oxblodsrött, buteljgrönt, mässing, guldknappar, mörka torn, storm, eld, blod och dramatik. Och så humor, såklart. Det är inte likt något annat, och så himla uppfriskande i ett överflöd av pastellfärger och rosetter.


Hon har en ypperlig förmåga att gång på gång hänföra mig med kreationer som är nyskapande och fullkomligt fantastiska. Som eländiga pepparkakor, makalösa collage och laserkaniner.

Hon är dessutom fruktansvärt begåvad när det kommer till nål, tråd, garn och tyg. Magimagimagi, jag säger då det.

Det är lätt att bli starstruck, Alicia är nämligen något av en kändis bland Harry Potter-fans - och det med all anledning. Hon må nog vara ett av de ypperligaste Potterheadsen i detta universum. Broderade kuddar, Bellatrix-utklädnad, trollstavar och Weasley-kärlek.

Dessutom är hon en prylfyndare av rang och pryder sin omgivning med saker som skulle platsa i gamla bibliotek, brittiska slott (Hogwarts) och det bästa av världens häxkollektiv.


Så vill ni njuta av verandaliv, bravader, magi och allmän mästerlighet så får ni klicka er iväg.

Alicia Sivertsson, mina vänner. Bilderna hänvisar dessutom (förhoppningsvis) till respektive inlägg.